För första gången finns nu de ekonomiska förutsättningarna för att uppnå nationell täckning av mobilt bredband med LTE och 3G/HSPA i flera europeiska länder, vilket säkrar fortsatt snabb expansion för telekomindustrin. Mobilt bredband har expanderat oerhört snabbt baserat på dagens 3G-nät sedan 2006 men 3G-näten täcker mestadels bara en mindre del av ytan i varje land.

Det nya expansionsklivet innebär att mobilt bredband får samma yttäckning som dagens GSM900-nät. Det handlar om 90 procent av ytan eller bättre i många industriländer.

Göte Andersson: Strategin ger hopp för Europa Nu finns för första gången en samlad strategi för att införa den nya mobilnätstandarden LTE i Europa. Rent teoretiskt är fördelarna med LTE uppenbara. Leverantörerna har visat fungerande prototypprodukter. Men det krävs en tillräcklingt stor marknad, en kritisk volym, som kan bära upp en storskalig utbyggnad i Europa. Sverige och Finland räcker inte som underlag för en sådan utbyggnad och USA har valt en annan variant av LTE-standarden. Därför ger de nya beskeden från Tyskland, Frankrike, Stor­britannien och andra länder förutsättningen för att LTE ska kunna lyfta i Europa. En viktig faktor är att industrin tagit fram en produktstrategi som ska göra det möjligt att införa LTE till låga kostnader genom integration med GSM och 3G/HSPA. Håller detta hela vägen öppnas en ny fantastisk marknad för telekomindustrin. Europastandarden slår sannolikt igenom i många andra länder, i Asien, Afrika, Latinamerika som också följer Europas GSM-standard. Enligt GSM-industrins branschorganisation GSMA har 26 operatörer i 15 länder hittills beslutat införa LTE. Sex av länderna finns i Europa.

Om planerna lyckas kommer Europa om några år ikapp USA som just nu ligger först med att införa LTE, den 4:e generationens mobilnät. I USA används 700-bandet för motsvarande utbyggnad, som enligt plan startar i slutet av 2009.

Problemet för Europa heter i första hand frekvensbrist. Tidigast 2013–2014 kommer huvuddelen av mobiloperatörerna åt 800-bandet i Europa, efter att de analoga tv-sändningarna avslutats och nya tillstånd utdelats. Så länge vill inte industrin vänta.

Den snabba lösningen innebär att 2,6 GHz-bandet nyttjas för att täcka storstäderna och GSM900-bandet för att uppnå nationell täckning. 2,6 GHz-bandet har stor outnyttjad kapacitet. I höstas blev det klart att denna lösning är den mest realistiska vägen framåt.

Terminaler skiftar mellan banden
Regleringsmyndigheterna arbetar nu för högtryck med saken. Med nya terminaler som sömlöst skiftar mellan frekvensbanden blir det sedan möjligt att få verklig nationell täckning för mobilt bredband och även hög kapacitet i storstäderna.

– Storbritannien räknar med att dela ut tillstånd för 2,6 GHz-bandet under andra kvartalet i år och för GSM900-bandet senast fjärde kvartalet i år. Tyskland kommer med en paketlösning för operatörerna andra halvan i år eller 2010. Frankrike planerar en paketlösning 2010, säger Urban Landmark på PTS, till Elektroniktidningen.

Andra tunga länder som Italien och Spanien ligger lite senare, anger branschbedömare. Från Norge rapporterar Post och Teletilsynet att det landet slagit in på samma spår.

De produkter som Ericsson, Nokia-Siemens Networks, Huawei, telefontillverkarna och andra leverantörer nu erbjuder har ett viktigt mått av flexibilitet. En viktig faktor är att enskilda basstationer klarar trafik med såväl GSM och 3G/HSPA som LTE. Detta betyder att nät-operatören kan disponera delar av basstationens kapacitet till varje standard.

Det är sedan möjligt att omdisponera kapaciteten mellan GSM, 3G/HSPA och LTE beroende på trafiktillväxten. Detta sänker både risk och kostnad när nätoperatören inför mobilt bredband. LTE införs gradvis när trafiken växer.

Basstationer kan uppgraderas
Dessutom är det möjligt att uppgradera även befintliga basstationer så att de klarar LTE. I vilken omfattning och till vilket pris återstår att se. Det är uppen­bart att systemleverantörerna siktar på att huvuddelen av de nya LTE-näten baseras på nya basstationer.

Ett intressant exempel är Telia. Telia har nu i sitt GSM-nät i södra Sverige enbart Ericssons basstation RBS 6000 och den lär ha tillräcklig slutstegslinjäritet och processorkraft för att klara flera bärvågor inklusive LTE. RBS 6000 har enligt Telia levererats av Ericsson sedan 2001, och det är den som blir arbetshästen när Telia bygger ut LTE i Stockholm.

En annan viktig faktor är just vilka frekvensband och standarder som terminalkretsarna klarar. Det kommer en ny kretsgeneration som klarar frekvensbanden 800, 900, 1800, 2100 och 2600 MHz, samt dessutom nätstandarderna GSM, 3G och LTE. Så lyder beskedet från till exempel Huawei som utlovar terminalprodukter före nyår. Det återstår nu att se när billiga och bra terminaler baserade på sådana kretsar verkligen finns på marknaden.

Samtrafik mellan LTE och 3G/HSPA är av central betydelse. Ett alternativ för 3G-operatörerna är att bygga ut LTE i storstäderna och sedan i resten av landet etablera samtrafik med 3G/HSPA-nät som byggs ut i GSM900-bandet. Även då erbjuder operatörerna mobilt bredband men 3G/HSPA har inte lika hög kapacitet och heller inte samma prestanda när det gäller realtidstjänster, vid jämförelse med LTE.

Det finns en rad tunga nät-operatörer som planerar att bygga ut LTE-nät i nationell skala, både i Europa och i andra delar av världen. Men det finns också nätoperatörer som väljer att börja med att införa 3G/HSPA i 2,6- och 900-bandet och de har senare möjlighet att uppgradera till LTE. Ett exempel på det senare är den svenska operatören Tre. Många av operatörerna har ännu inte redovisat sin strategi.

Sverige ligger nu vid fronten. Den statliga regleringsmyndigheten PTS sade i slutet av januari preliminärt ja till de fyra 3G-operatörernas förslag att använda GSM900-bandet för LTE och 3G/HSPA och myndigheten tar sitt slutliga beslut i mitten av mars enligt planerna. Därefter kan vi vänta beslut om mycket storskaliga nätinvesteringar.

Miljardinvesteringar
Sveriges fyra 3G-operatörer utlovar nya mångmiljardinvesteringar i mobilt bredband om PTS säger ja. Blir svaret nej så fördröjs utbyggnaden av nationell täckning för mobilt bredband i Sverige med upp till flera år.

De fyra 3G-operatörerna i Sverige har redan köpt frekvenser i 2,6 GHz-bandet. Telia ska först bygga ut det nya LTE-nätet i Stockholm och planerar att lansera kommersiella tjänster lanseras nästa år. När förutsättningarna för GSM900-frekvenserna är klara kan Telia för nya LTE-nät även i dessa.

– Vi kommer att erbjuda före-tagssektorn nya tjänster baserade på LTE, som IP-Centrex med ett utökat tjänsteutbud. Vi bedömer att företagen är en mycket viktig marknad för LTE-näten, säger Claes Nycander, utvecklingschef för mobila tjänster i Norden och Baltikum på Teliasonera.

Skepsis kring Telias offensiv
Teliasonera ska erbjuda kraftfulla bredbandsabonnemang år 2010 baserat på LTE.

– År 2010 kommer LTE-terminaler med fokus på portabla persondatorer. Vi räknar med att små mobiltelefoner för LTE-näten kan börja komma redan 2010 och framåt. Det blir mobiltelefoner som klarar telefoni och mobila datatjänster via LTE, 3G och GSM och de klarar många frekvensband, säger Nycander.

Hittills är det bara Telia av de fyra svenska operatörerna som givit klart besked att de tänker bygga LTE-nät. Men Telias aggressiva LTE-strategi är definitivt inte oomstridd.

Northstream, en av Sveriges ledande telekomanalytiker, är mycket tveksam. Bengt Nordström menar att mogna produkter för LTE är tidigast framme 2013–2014, med den tredje kretsgenerationen. Först då finns förutsättningar för en massmarknad för LTE. Investeringar i LTE kan inte motiveras förrän då, menar Nordström. Om en operatör har bråttom och vill investera i mobilt bredband 2010 så är bästa alternativet att välja HSPA, menar han. De förklaringar Bengt Nordström ser är att Teliasonera vill visa att man är först med ny teknik eller att Teliasonera är betydligt mer optimistisk än han själv.

– Teliasonera bedömer att kommersiella nättjänster baserat på LTE kan lanseras i Sverige och Norge år 2010. Efter det är det min bedömning att LTE-kompatibla produkter kommer att utvecklas vartefter, och bli allt mer raffinerade, säger Nycander.