About / Advertise
När Vinnova satsar 26 miljoner kronor på materialutveckling har flera av de femton projekten stark elektronikanknytning. Mest pengar av alla, 6,8 miljoner kronor, gick till ett KTH-lett bränslecellsprojekt.
Flexibla solceller, IR-detektorer för värmekameror, värmehantering i elektroniksystem och tryckta displayer är några områden som gynnades när Vinnova idag delade ut 26 miljoner kronor till 15 projekt inom programmet "Designade material inklusive nanomaterial".Mest pengar av alla fick ett konsortium företrätt av KTH som utvecklar avancerade lågtemperaturbränsleceller av fastkeramtyp, avsedda för uppvärmning och kylning av bostäder. Här ingår innovativa nanokompositmaterial, och projektet fick drygt 6,8 miljoner kronor av Vinnova för vidarutvecklingen.
På Ytkemiska institutet utvecklas flexibla solceller, vilket uppenbarligen föll Vinnova i smaken. Konceptet får drygt 1,9 miljoner kronor i denna utdelning. I projektet deltar därtill även Nlab Solar AB och Giovanni Fili.
IRnova, ett bolag som knoppades av från forskningsinstitutet Acreo 2007 och som står i begrepp att kommersialisera produkter i samarbete med norska Sensonor (länk) fick 1,2 miljoner kronor. Anslaget är avsett för ett koncept för högpresterande infrarödsensorer till värmekameror.
Acreo självt får 300 000 kronor för utveckling av en elektrolytnanogel som ska komma till användning i de tryckta displayer institutet utvecklar i Norrköping.
Och Göteborgsföretaget SHT, Smart High-Tech, grundat av Chalmersprofessorn Johan Liu, som Elektroniktidningen tidigare skrivit om (länk), får 300 000 kronor. Pengarna ska gå till utveckling av ett termiskt gränsskiktsmaterial för värmehantering i elektroniksystem.
Vinnovas målsättning är att pengarna ska underlätta kommersialisering och nyttiggörande av forskningsresultat. En del av anslagen går till att finansiera deltagande i EU-projektet NMT ERA-Net, vars uppgift är att stärka europeisk industri genom ökad koordinering av forskning och utveckling inom mikro- och nanoteknik.
