Efter två år av förhandlingar mellan Europeiska rådet och EU-parlamentet ser det nya RoHS-direktivet ut att antas av EU:s medlemsländer måndagen den 11 april. Direktivet ska sedan publiceras i EU:s officiella tidning och 20 dagar senare träder det i kraft. Medlemsländerna har sedan 18 månader på sig att implementera det i sina nationella regelverk. Om allt går i lås kan det alltså börja gälla i slutet av nästa år.

För alla som redan omfattas av RoHS-direktivet är nog det kommande kravet på CE-märkning den största förändringen. Förfarandet liknar det som redan finns i till exempel EMC-direktivet. Där måste den som sätter produkten på marknaden (tillverkare eller importör) ta fram en teknisk dokumentation som visar att produkten klarar kraven innan man kan skriva sin försäkra och klistra på CE-märket. Dokumentationen ska sedan sparas i tio år.

Förhoppningen är nu att EU ska hinna ta fram ett vägledningsdokument som beskriver hur dokumentationen för RoHS ska se ut innan det reviderade direktivet träder i kraft. I den första versionen av RoHS, som började gälla den 1 juli 2006, fanns inga krav på CE-märkning eller stöd för hur den som satte produkten på marknaden skulle dokumentera att produkten uppfyllde RoHS-direktivet.

Mer välkänt är nog det faktum att inga nya ämnen togs med i det reviderade direktivet. Lobbyisterna, med branschorganisationen IPC i spetsen, lyckade också få bort den förslagna kandidatlistan, en lista med ämnen under särskild observation, som skulle kunna komma med nästa gång direktivet revideras (länk).

Istället finns ämnena med i en så kallad beaktandesats i inledningen av direktivet och kommissionen har fått i uppdrag att utreda om något eller några av ämnen ska tas med om tre år när direktivet kan komma att revideras nästa gång.

Direktivet omfattar därför precis som tidigare bly, kvicksilver, sexvärt krom, kadmium och två  grupper av bromerade flamskyddsmedel som alla har så låga gränsvärden att de i praktiken inte kan användas.

Däremot släpper man kopplingen till WEEE-direktivet. Istället införs samma tio kategorier som finns i WEEE-direktivet även i RoHS. De två kategorier som tidigare varit undantagna, kategori 8 och 9, tas med i den reviderade versionen men får en längre omställningstid. För medicintekniska produkter liksom styr- och reglerprodukter, kategori 8 och 9, innebär det år 2014. För så kallade ”in vitro”-produkter är övergångstiden fram till 2016 och industriprodukter har fram till 2017 att ställa om sig.

Dessutom adderas en elfte kategori som täcker in alla typer av produkter som inte omfattas av de tio ursprungliga. För denna kategori gäller att produkterna får fortsätta att tillhandahållas i sitt nuvarande skick till och med år 2019. I praktiken innebär det att man kan sälja produkterna fram till detta år, sedan får de inte längre finnas i affärerna.

Alla årtal bygger på att direktivet antas nu i april, annars kan det bli förseningar i tidsplanen.

– En av anledningarna till omarbetningen var att olika länder hade olika uppfattning av vad som omfattades.

Det berättade Göran Gabling från Kemikalieinspektionen på ett seminarium ordnat av branschföreningen Svensk Elektronik i förra veckan.

Som exempel tog han ett bubbelbadkar.

– Det behöver elektrisk ström för att fungera men den huvudsakliga funktionen är ett badkar.

För att minska den här typen av gråzonsprodukter har man ändrat på definitionen av hur man ska tolka ”beroende av ström”. I den nya tolkningen räcker det med att en av funktionerna hos produkten eller utrustningen är beroende av ström (i det här fallet motorn som skapar vattenströmmarna) för att produkten ska omfattas.

Även om man lagt till en elfte kategori finns det fortfarande elektrisk och elektronisk utrustning som inte omfattas av direktivet. Det gäller till exempel försvarsmateriel, solpaneler i system liksom  produkter för forskning och utveckling.

Direktivet anger även under vilka förutsättningar som reservdelar som återvunnits från produkter som släppts ut på marknaden innan direktivet trädde i kraft är tillåtna att sälja och använda.

Av de undantag som fanns sedan tidigare togs fem tillbaka förra året och 13 tidsbegränsades. Dessutom sänkte man gränsvärdena för kvicksilver i lampor och lysrör.

Precis som tidigare omfattas inte elektronik till fordon av RoHS eftersom fordon har ett eget direktiv (ELV). Avgränsningen gäller dock ej tvåhjuliga fordon, typ Segway.

Nytt är att man infört en särskild avgränsning för rymdindustrin och så faller storskaliga fasta installationer utanför RoHS-direktivet. Men exakt vad som menas med storskalig är inte specificerat.

– Är luftkonditioneringsanläggningen här i huset storskalig, säger Göran Gabling och pekar mot taket.

Slutsatsen vi själva får dra är nej, det är den inte. Då hade man inte behövt en specifik avgränsning för solpanelsanläggningar. Dessutom ser definitionen ut att vara snävare än den som används i EMC-direktivet.

Annars är en av förändringarna i det reviderade RoHS-direktivet att det ska vara harmoniserat mot det så kallade varupaketet, det horisontella regelverk som lite förenklat säger att alla direktiv och förordningar inom EU ska ha samma definitioner på begrepp som till exempel ”aktörer” och ”släppa ut på marknaden”.

Trots det har även det reviderade RoHS-direktivet några definitioner som inte är harmoniserade. Det gäller till exempel definitionen av kablar och vad som menas med homogent material.

I RoHS definieras kablar som ”samtliga kablar med en märkspänning under 250 volt som tjänar som anslutning eller förlängning för att förbinda elektrisk eller elektronisk utrustning till eluttaget eller för att ansluta två eller flera elektriska eller elektroniska utrustningar till varandra”

Definitionen på homogent material skiljer sig från Reach där man i RoHS undersöker koncentrationen i de minsta beståndsdelarna och inte utslaget på hela apparaten som i Reach.

– Kommissionen har fått i uppgift att titta på hur man ska definiera det, hur långt ned man ska gå vad gäller storlek på komponenter och hur man ska göra med ytbeläggningar.

Förhoppningsvis hinner det arbetet blir klart innan det reviderade direktivet träder i kraft.