Idag skulle det nog kännas konstigt att inte kunna styra smartmobilen genom att peka, dra eller zooma med fingrarna, men på jobbet är det fortfarande knappar och rattar som styr de flesta apparater och maskiner.

Fast en förändring är på gång även där, ett teknikskifte som skapat en möjlighet för Martinsson att ta steget från att bara vara komponentdistributör till att också utveckla och sälja skräddarsydda pekskärmslösningar med tillhörande styrdator till professionella kunder. Från en blygsam start för sju år sedan utgör de egenutvecklade produkterna numera en tredjedel av omsättningen, och verksamheten växer betydligt snabbare än den rena komponentdistributionen.

Johan Schön

– Vi liknar bilindustrin i så motto att vi är både utvecklingsstället och försörjningsstället, ungefär som VDO, Bosch eller Siemens, säger Johan Schön som drog igång utvecklingsverksamheten år 2005.

– Då hade vi en del systemprodukter som printermoduler och skärmar, men vi kände att utbudet av standardkort inte passade alla kunder och att vi kunde addera värde genom att koppla ihop olika produkter.

Resonemanget kan låta flummigt och verksamheten började i blygsam skala med en enda konstruktör. Den första produkten kom 2007 och sedan har det rullat på med nya kunder samtidigt som antalet konstruktörer har ökat till tio stycken.

– Från början byggde ­modellen på att pengarna kom från produktförsörjningen. Idag är vi tuffare och tycker att konsultdelen ska räkna hem sig själv. Vi har också ökat kompetensen och kan ta både större och mindre projekt.

Av de 51 miljoner som verksamheten drog in i fjol kommer 6 miljoner från konsultverksamheten, resten är kortförsäljning. Totalt omsatte Martinsson 151 miljoner kronor i fjol.

Varför ska man ha skräddar­sydda lösningar och inte standardprodukter som COM-express eller QSeven?
– På den tiden vi startade var de för dyra och det fanns mest SODIMM-moduler. Dessutom brukar man alltid behöva sätta datorkortet på ett bärarkort så det blir billigare att bara göra ett skräddarsytt kort. Vi har hittills aldrig sett någon ekonomi i standardkort för våra projekt, säger Johan Schön.

Kunderna är företag som vill ha en robust färgskärm med pekfunktion för att styra till exempel en kaffemaskin eller en bakugn. På skärmen kan man till exempel välja kaffesort eller recept, sedan styr inbyggnadskortet allt från kaffekvarnen, mängden pulver till hur mycket ånga som sprutas på baguetterna som bakas i ugnen.

– Alla projekt vi gör är anpassningar utgående från de plattformar vi tagit fram. När vi får in en ny kund börjar våra konsulter med att välja viken typ av hårdvara som ska användas. Man kan säga att vi söker kunder som passar vår hårdvara.

Innebär inte upplägget att ni låser in kunderna?
– Vi äger plattformen medan kunder äger anpassningen, i vissa fall äger de också testjiggen. Mjukvaran är kundens och har man källkoden och Linuxplattformen är det relativt enkelt att portera om man vill gå någon annanstans, säger Johan Schön.

Att Martinsson utgår från befintliga plattformar innebär att det går relativt snabbt att ta fram en demonstrator som kunderna kan visa upp för sina kunder. På så vis går det att redan i ett tidigt skede få feedback på olika idéer från slutanvändarna.

– Vi hade en kund som i samband med en distributörssamling visade upp en maskin med sjutumsskärm och väldigt tidig grafik. Då var tanken att även ha en fyratumsskärm men slutkunderna ville hellre ha något ännu större så den lilla skärmen skrotades snabbt.

Martinssons konsulter sitter normalt inte ute hos kunderna, arbetet utförs på kontoret i Göteborg. För att kommunicera med kunderna finns en webbportal där varje projekt har en arbetsyta för att bland annat dela dokumentation och se hur projektet framskrider.

– Vi jobbar med en teknik som heter Scrum där man bryter ned projekten i mindre delar med fokus på affärsnyttan. Det är också viktigt att ha korrekta debiteringsunderlag och jag vill hävda att vi är väl så goda som vanliga konsulthus på det.

Företagets plattformar finns med bland annat AVR- och Cortex-processorer. Programkoden lagras i flashminnen. Det här gör att korten drar förhållandevis lite ström och därför inte behöver någon aktiv kylning. Med ett litiumbatteri fungerar de även i bärbara produkter, till exempel för medicintekniska apparater.

När det gäller pektekniken är den inte riktigt lika avancerad som i de senaste smartmobilerna.

– Vi har inte så mycket funktioner där man kan dra med fingret, det handlar mer om avsiktliga tryck för att starta eller stoppa en process, säger Johan Schön.

Och skärmarna brukar vara av glas snarare än plast för att tåla yrkesmässig användning.

– En intressant utveckling är det ökande intresset för sensorer. Kunderna har ett behov men vill köpa en färdig funktion, som att direkt kunna ansluta sensorn till en buss för att hämta data. Det öppnar nya möjligheter att bredda oss.