Gediget arbete vann Vinnovas gillande

Måndagen den 19 maj fick den strategiska innovationsagendan för elektronikområdet tillsammans med fyra andra agendor klartecken av Vinnova. Beslutet innebär att elektronikområdet kan få upp till 50 miljoner kronor per år i tre år, pengar som ska gå till att stärka innovationskraften.

Elektronik blir ett av de fem program som Vinnova valt ut till den andra omgången av den nationella satsningen på strategiska innovationsområden. Beslutet garanterar ekonomiskt stöd under tre år på uppåt 150 miljoner kronor.
   De strategiska innovationsområdena, ofta förkortat SIO, är en del i regeringens nya forsknings- och innovationspolitik. Det handlar om en kraftsamling där näringsliv, akademisk forskning och offentlig sektor samverkar för att stärka Sveriges konkurrenskraft och dessutom bidrar till hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar.
   För ett år sedan antogs de sex första SIO-programmen. Det är gruv- och metallutvinnande industri, processindustriell IT och automation, lättviktsmaterial, produktion, metalliska material och flyg.
   Den 19 maj i år tillkom ytterligare fem. Förutom elektronik och sakernas internet upphöjdes folksjukdomar, grafen liksom nya biobaserade material, produkter och tjänster till strategiska innovationsprogram.
   Därmed finns det totalt elva program med en sammanlagd statlig finansiering på runt en halv miljard kronor per år. Näringslivet ska bidra med minst lika mycket vilket gör att det totalt handlar om i storleksordningen en miljard kronor årligen.
   Ytterligare program tillkommer under kommande år.
   Satsningen på Strategiska innovationsområden drivs gemensamt av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.

– 2014 blir en uppstartsfas där vi ska få organisationen på plats och ta fram en plan för vilka insatser vi ska prioritera.

Det säger Michael Lögdlund som rekryterades från Linköpings universitet i början av året och har deltagit i arbetet med att få igenom ansökan hos Vinnova.

Han blir nu så kallad processledare och kommer därmed att arbeta praktiskt med att få igång arbetet. Exakt hur upplägger kommer att se ut är i skrivande stund inte klart men ett första steg blir att ta fram en djupare behovsanalys än den som gjordes inför ansökan.

– Det kommer att bli en mindre utlysning under hösten, det handlar om strategiska projekt som vi kan ha nytta av framåt.

Den officiella starten är satt till 1 januari 2015. Hur många projekt som kan komma igång då och storleken på dessa blir klart efter sommaren när Vinnova hunnit informera de vinnande projekten. En viss vägledning kommer man säkert att få av de sex agendor som antogs förra året. De gick ut med utlysningar i början av året och vilka forskningsprojekt som får pengar blir klart inom kort.

Precis som i andra Vinnovafinansierade projekt förutsätter myndigheten att industrin är med och definierar vad som är relevant forskning. Industrin ska också bidra med lika mycket resurser som Vinnova lägger på forskarna. För den sakens skull är programmet inte en angelägenhet enbart för storföretag.

– Det är absolut inte bara för större företag, delar kommer att riktas till små- och medelstora företag. Och vi vill se nya företag bildas, säger Michael Lögdlund.

Det formella arbetet med ansökan startade hösten 2012 efter det att Vinnova beviljat pengar till 73 förslag av det hundratal som kände sig kallade. Sju av förslagen, inklusive förslaget från branschföreningen Svensk Elektronik, slogs några månader senare ihop till en gemensam agenda för elektronik- och fotonikområdet. Förutom Svensk Elektronik har Acreo Swedish ICT, Chalmers, KTH, LTU, PhotonicSweden och Swerea IVF deltagit.

I januari valdes 18 projekt ut till en slutomgång och den 19 maj blev det klart att ”IKT elektroniska komponenter och system” blev ett av fem områden som fick klartecken.