About / Advertise
För ett år sedan vann den japanska sällskapsroboten Lovot priset som "mest intressanta robot" på konsumentelektronikmässan CES. I år återvände den lilla roboten till CES – nu som en färdig produkt för butikshyllan. Samtidigt avslöjas att två radarkretsar från svenska Acconeer ser till att Lovot kan ta sig fram utan hinder.
Under flera år har besökarna på CES tagit sällskapsroboten Lovot till sitt hjärta. Den lilla japanska roboten har också utvecklats av en enda anledning – att bli älskad av den den tillhör.
Förra året vann Lovot priset som "mest intressanta robot" på CES. Tidningar skrev spaltmeter om den kramgoa lilla varelsen, späckad med sensorer och kameror som ska hjälpa den att utan besvär följa sin kompis vart hen än går. Och när batteriet börjar ta slut hittar den själv till sin laddare.
I år var Lovot åter på mässgolvet – nu i olika färger redo att leta efter ett hem hos alla som kan tänka sig att lägga runt 3 000 dollar på en ny vän.
Groove-x heter det japanska robotföretaget som ligger bakom den sociala roboten. Enligt företaget är deras kramgoa skapelse mer avancerad än den välkända robothunden från Sony. Lovot innehåller runt 50 sensorer, medan ett antal processorer håller koll på allt.
För att roboten inte ska åka in i möbler eller putta på saker när den tar sig runt har den bestyckats med två A111-sensorer från Lundaföretaget Acconeer. De mäter avstånd och vinkel, och hjälper Lovot att navigera med millimeterprecision.
Kretsarna är tillverkade i CMOS och levererar koherenta radarpulser i 60 GHz. Under skalet ryms en asic med kraftdel, basband, AD-omvandlare, minne och rf-front-end, liksom ett substrat med integrerade antenner.
Groove-x avslöjar att företaget under utvecklingsarbetet testat ett antal alternativa tekniker, men ingen klarade sig lika bra som Acconeers radarsensorer. Det gäller speciellt vid svåra fall, som att upptäcka ett glasbord eller en glasvägg. Ett annat skäl till att välja den svenska radarn var att den kan upptäcka flera objekt.
I framtiden planerar Groove-x för mjukvaruuppgraderingar som öppnar för fler funktioner som förlitar sig på radar. Här tas närvarodetektering upp som exempel. Det kan bli verklighet genom detektion av andningen hos en individ eller upptäkt av andra objekts ytor.
Acconeer har sina rötter i forskning på Lunds Universitet. Företaget grundades år 2012 och är idag börsnoterat.
