
Sverige måste investera betydligt mer i strategisk teknik för att hävda sig i den internationella teknikkonkurrensen. Det anser innovationsmyndigheten Vinnova, som nu föreslår miljardinvesteringar i bland annat halvledare, 6G, artificiell intelligens och kvantteknik. Satsningarna ska hjälpa svensk forskning och teknik att nå industriell produktion och internationella marknader.
Vinnova presenterade på tisdagen 13 konkreta förslag för att stärka Sveriges tekniska konkurrenskraft. Förslagen omfattar både direkta tekniksatsningar och investeringar i forskningsinfrastruktur, testmiljöer och snabbväxande teknikföretag. De första åtgärderna föreslås inledas 2027 eller 2028.
Bland de prioriterade teknikområdena finns halvledare, 6G och digital uppkoppling, AI och autonoma system, kvantteknik, avancerade material och bioteknik.
En central del är satsningen Teknikklivet, som ska hjälpa strategiskt viktig teknik att ta steget från pilotprojekt till industriell produktion. Vinnova föreslår minst en miljard kronor per år från 2028 och två miljarder kronor årligen från 2032.
Ännu större investeringar föreslås i teknisk infrastruktur. Det så kallade Teknikinfrastrukturlyftet ska omfatta minst två miljarder kronor per år från 2028 och fyra miljarder från 2032. Staten föreslås stå för minst hälften av finansieringen.
Pengarna ska gå till bland annat laboratorier, renrum, pilotlinjer, testbäddar, datainfrastruktur, beräkningskapacitet och demonstrationsmiljöer. Sådan infrastruktur är särskilt viktig inom halvledarteknik och andra områden där steget från forskning till industriell tillämpning kräver stora investeringar.
– I en tid av geopolitisk osäkerhet behöver vi agera mer kraftfullt. Sverige har styrkorna, men vi måste bli bättre på att omsätta dem i teknikledarskap, säger Vinnovas generaldirektör Darja Isaksson.
Vinnova vill också förbättra möjligheterna för svenska teknikföretag att växa. Ett nytt instrument, Scaleup Accelerator Sweden, föreslås få minst 500 miljoner kronor årligen från 2028 och en miljard från 2032. Det ska underlätta finansiering, tillgång till testmiljöer och referenskunder samt internationell expansion.
Dessutom föreslås minst en miljard kronor årligen från 2028 till utmaningsdriven förkommersiell upphandling, där offentlig efterfrågan ska stimulera utvecklingen av ny teknik. Beloppet ska fördubblas till 2032.
För att samordna insatserna vill Vinnova bland annat inrätta ett nationellt teknikråd, stärka Sveriges strategiska samarbete inom EU och skapa en nationell funktion för regulatoriska sandlådor där ny teknik kan utvecklas och testas.
– Teknikledarskap byggs inte med enskilda projekt. Sverige behöver investera långsiktigt, välja var vi ska vara riktigt starka och samla resurser för att ta tekniken hela vägen till användning och industriell skala, säger Darja Isaksson.
Förslagen ingår i rapporten "Strategic Technologies Roadmaps 2026", som tagits fram på regeringens uppdrag.
FOTO: KTH Electrum, Kista




