Nu kommer 32-bitars processorer för smarta kort. Men det tycks saknas en ordentlig marknad för dem.

Smarta kort skulle kunna vara betydligt smartare än idag, menar kretstillverkarna.


Tjugofem kvadratmillimeter gånger 185 mikrometer. Större volym än så kan inte de enskilda kretsarna vara på ett smartkort. Men det begränsade utrymmet är inte den begränsande faktorn för dagens smarta kort.

- Vi skulle kunna leverera betydligt mer avancerade kretsar till smarta kort, men än vill ingen ha dem, suckar Daniel Ivert som är teknisk marknadsdirektör på ST Microelectronics division för smarta kort.

ST Microelectronics har i likhet med Infineon Technologies, NEC och Motorola presenterat 32 bitars mikroprocessorer till smarta kort.

- Vi har kretsar som erbjuder upp till 164 kbyte minne och inkluderar 64 kbyte EEPROM. Men egentligen är de bara demoprodukter, för det finns egentligen ingen verklig efterfrågan på så kraftfulla kretsar till smarta kort, förklarar Daniel Ivert.

Smarta kort med 32 bitars processorkapacitet kommer främst att utnyttjas i GSM- telefoner i form av SIM-kort. Detta var den klart snabbast växande tillämpningssektorn för smarta kort under 1999. Enligt en rapport från marknadsanalysföretaget Dataquest ökade marknaden för SIM-kort med hela 60 procent mellan 1998 och 1999.

Men SIM-korten är bara en, om än snabbt växande, tillämpning för smarta kort. Telefonkort för användning i telefonautomater är fortfarande det i särklass största tillämpningsområdet. Och telefonkorten kräver knappast några 32-bitars processorer, utan klarar sig bra med bara en enkel minneskrets. Övergången från enkla minneskort till kort med mikroprocessorer har gått långsammare än många räknat med. Men enligt statistik från branschorganisationen European Smart Card Industry Association börjar skiftet nu ge sig till känna på allvar.



Hela system måste utvecklas


Enligt kretstillverkarna finns det inga tekniska hinder för att göra smartare och kraftfullare kretsar till smartare kort än de som utnyttjas idag.

- Men glöm inte att ett smartkort bara är den synliga delen i ett helt system. Och det är hela system som måste utvecklas. Det är knappast någon vits att vi tar fram mer avancerade kretsar när behovet för dem inte finns ännu, förklarar ST Microelectronics Daniel Ivert.

Malcolm Penn på marknadsanalysföretaget Future Horizons förstår att dagens situation är frustrerande för kretstillverkarna.

- Tekniken finns, men den utnyttjas inte fullt ut. Och i likhet med alla frågor som rör byggandet av en ny infrastruktur är det i slutänden en politisk fråga, säger han.

Han menar att för att visionerna kring de smarta kortens utbredning ska förverkligas och kortens fulla potential ska utnyttjas krävs beslut på regeringsnivå.

Det är först när man - som i Finland - börjar ge alla medborgare ett elektroniskt ID-kort som de verkligt intressanta möjligheterna yppar sig.

Det som enligt tillverkarna framför allt skiljer konstruktionen av kretsar till smarta kort från konstruktion av kretsar till exempelvis en persondator är säkerhet. Och det är kravet på säkerhet som gör att många korttillverkare idag bildar intima samarbetspakter med kretstillverkare.

- Säkerhet är A och O i smarta kort och den gäller för hela tillverkningskedjan. En persondator är ju ett helt öppet system i jämförelse med ett smartkort. Men korten kan ju utnyttjas för att göra datorerna säkra, säger Daniel Ivert.

Malcolm Penn tycker dock att säkerhetsaspekten är delvis överdriven.

- Det är inte så märkvärdigt att göra säkra kort och det är heller ingenting som oroar de flesta användarna, menar han.

Gittan Cedervall



Moderat tillväxt och snäva marginaler


År 2000 har av många marknadsguruer kallats "De smarta kortens år". I år skulle de få sitt verkliga genombrott.

När det magiska året väl är här spår analytikerna förvisso en tillväxt på mellan 20 och 25 procent, baserat på antalet levererade kretsar till smarta kort.

Vad gäller industrins intäkter från försäljningen av dessa varierar tillväxtprognoserna mellan elva och 24 procent. Någon revolution blir det knappast i år alltså.

Däremot tycks marknadskännarna ense om att trenden mot större minneskapacitet så småningom kommer att börja stimulera efterfrågan på kretsar med 16 och 32 bitars arkitekturer för smarta kort.

Dataquest-analytikern Karen Hoffman räknar exempelvis med att priset på 32- bitsprocessorerna ska minska drastiskt under 2002 då 64-bitsprocessorer för smarta kort kommer att börja utnyttjas, om än i mycket begränsad omfattning till att börja med.

Men det är inte priset som begränsar användningen av mer avancerade kretsar i dagens smarta kort.

Det menar Malcolm Penn på prognosföretaget Future Horizons, som istället menar att det framför allt är sociala och politiska faktorer som håller tekniken tillbaka.

Industrin lider dessutom av kraftig överkapacitet med för många tillverkare av såväl kort som kretsar. Kunderna är däremot alltför få och stora, vilket har gjort att priserna och därmed tillverkarnas vinstmarginaler har hållits nere.

GC



Smartkort betalar via Wap


Säker betalning via mobiltelefonen. Det kan bli resultatet av ett samarbete mellan Nokia och kreditkortsbjässen Visa.

Nokia och Visa ska tillsammans ta fram en teknik för säkra betalningar över mobiltelefoner med Wap, Wireless Applications Protocol. Senare i år kommer man att göra fälttester i Sverige och Finland tillsammans med Meritanordbanken.

Exakt vilken teknisk lösning man ska använda är inte klart ännu. Den kommer dock att bygga på Wap och vara öppen så att andra kan använda standarden. De första resultaten visas på mässan Mobile Commerce World i London i september, enligt nyhetsbrevet Cards Worldwide. Nokia kommer att bidra med tidigare utvecklad teknik för säkra trådlösa betalningar.

I samarbetet ingår också gemensam utveckling av en "e-plånbok" för enkla betalningar - i princip ett trådlöst uppkopplat kreditkort.

Adam Edström