About / Advertise
Siemens, Philips och Thomson har tillsammans utvecklat en ny typ av komponent som klarar att ta digitalisering av röntgenbilder. Men man har konkurrens från ett svensk-finskt företag som också vill vara med och heldigitalisera sjukhusens röntgenavdelningar.
Fotografisk film är fortfarande det vanligaste sättet att fånga en röntgenbild på. Detta trots att röntgenläkarna allt oftare gör sina diagnoser framför en bildskärm eller på en datorutskrift.
Nu tävlar röntgenföretagen om att bli först om att digitalisera sjukhusens röntgenavdelningar fullt ut. Den felande länken i den digitala kedjan har hittills varit bildfångsten.
Introduceras nästa år
De europeiska elektronikjättarna Siemens, Philips och Thomson har gemensamt utvecklat en digital röntgendetektor. Det är resultatet av ett flerårigt forskningsarbete inom de europeiska Eureka- och Espritprogrammen. Under 1998 kommer de första versionerna av detektorn att kunna levereras till svenska sjukhus.
Komponenten är ungefär lika stor som de filmkassetter som idag används på röntgenavdelningarna, och avsedd att ersätta dessa.
Komponenten består av en matris med 3 000 ¥ 3 000 ljuskänsliga fotodioder. Den aktiva ytan är 426 ¥ 432 mm. Framför den ljuskänsliga halvledarplattan finns en skiva med ett scintillerande skikt bestående av cesiumjodid dopad med tallium. När röntgenstrålningen träffar skiktet uppstår små ljusblixtar som fotodiodmatrisen detekterar.
Rörliga bilder nästa steg
Den första detektormodellen är högupplösande och är avsedd för bilder av stillastående patienter. Senare kommer dynamiska detektorer som kan användas för genomlysningsundersökningar, där patienten är rörlig och bilden omedelbart presenteras på skärm.
Röntgendetektorn tillverkas i Frankrike av det nystartade företaget Trixell. Företaget ägs till 51 procent av Thomson, resten av aktierna ägs till lika delar av Siemens och Philips.
Men Trixell har en nordisk konkurrent som faktiskt ligger några år före med sin lösning. Det är svensk-finska Imix som redan levererat digitala detektorer till sju olika röntgenavdelningar i Skandinavien, bland annat till Kristianstads lasarett.
Imix har valt en annorlunda lösning än Trixell. Istället för en specialtillverkad detektor i filmstorlek använder sig Imix av ett kommersiellt tillgängligt CCD-element. CCD-elementet sitter monterad på ett kamerakort tillsammans med övrig elektronik. Framför kamerakortet finns en optik samt ett scintillerande skikt.
Kamerakortet är ansluten till en kraftfull persondator, bestyckad med två Pentiumprocessorer. Imix använder ett standardiserat medicinskt bildformat och utrustningen kan anslutas till olika typer av bildlagringsbanker, datanät och administrativa system.
Systemet är patenterat och tillverkas i Finland. Utvecklingen sker både i Sverige och Finland.
Hälftenägare och VD i Imix är Stig Svenson. Han är dessutom huvudägare i det medicintekniska företaget Mediel i Göteborg som är återförsäljare av Imix, och annan utrustning för röntgenavdelningar.
Röntgen i övergångstider
Idag lever röntgenavdelningarna i en övergångstid mellan filmbaserad teknik och digitalisering. Många utrustningar är heldigitaliserade, exempelvis tomografisystem som används för tvärsnitt och tredimensionella bilder av människokroppen.
Men i traditionell röntgen blir digitaliseringen ett extra steg i processen, eftersom bilderna då måste scannas in i datoriserade lagrings- och presentationssystem.
Antingen är det röntgenfilm som scannas av eller så är det bildplattor känsliga för röntgenljus. Bildplattorna exponeras och avläses sedan med en laser. De "laddas" sedan upp och kan återanvändas många gånger.
Philips har utvecklat en digital detektor som utnyttjar en ljuskänslig trumma. Exponering och digital inläsning sker i samma enhet. Men fortfarande är det en indirekt teknik för digitalisering.
Mats Udikas
