Elektronikingenjörer tjänar i medeltal 31 000 kronor i månaden, 2 000 kronor mer än den genomsnittlige civilingenjören, enligt statistik från Civilingenjörsförbundet.


Den senaste medianlönen för alla civilingenjörer i Sverige var 29 000 kronor. Det gäller alla arbetsmarknadssektorer; privat, statlig och kommunal.

Motsvarande siffra för civilingenjörer med examensinriktning elektronik är 31 000 kronor, alltså 2 000 kronor högre. Och löneökningen för elektronikingenjörerna mellan åren 1997 och 1998 var fem procent.

Det framgår av statistik från Civlingenjörsförbundet, CF, som har den förmodligen mest omfattande lönestatistiken i landet för elektronikingenjörer.

Som man kan ana lönar det sig bäst att vara chef. Chefer med examensinriktning elektronik har en medianlön på 39 000 kronor. Utförarna och de som sysslar med skapande arbete ligger sämst till med en medianlön på 27 000.

Specialister och projektledare ligger på 33 000 respektive 32 000 kronor vardera i medianlön.

Dessutom lönar det sig att ha bytt befattning under de senaste

tre åren. De som gjort det har en medianlön på 33 000 kronor, 3 000 kronor högre än de som inte bytt.

Att jobba i Stockholm är också givande rent lönemässigt. Där ligger elektronikingenjörernas medianlön på 34 000 kronor, 4 000 högre än i övriga landet.



Bygger på 8 000 svar


CF bygger sin statistik på en löneenkät som varje år skickas ut till alla yrkesverksamma medlemmar. Mellan 70 och 75 procent svarar.

I den senaste enkäten, som CF skickade ut till 58 000 medlemmar vid årsskiftet 1998-99, svarade knappt 8 000 elektronikingenjörer.

I Elektroniktidningens egen enkät, som presenterades i nummer 8, tillfrågades bara 214 personer varav 190 svarade. Trots det lilla antalet tillfrågade gav vår enkät statistiskt säkerställda resultat. Intressant nog följer den tydligt samma trender som CFs, även om CFs självklart är oerhört mycket noggrannare.

- Vi väljer decemberlönen eftersom de flesta då hunnit bli klara med lönerevisionen, berättar Lena Janzon, statistiker på CF. Det fångar hela året, om man bytt jobb eller befattning, på bästa sättet.

- På hösten kompletterar vi enkäten med stickprovsundersökningar, framför allt för att göra prognoser. Visst är det intressant att veta hur man ligger till jämfört med andra det innevarande året, men det som är verkligt viktigt är ju att veta hur man ska lägga sig i löneförhandlingarna till nästa år. Det är en service till medlemmarna inför nästa förhandling, säger Lena Janzon.



Resultat kräver lösenord


Resultaten redovisas på en lösenordsskyddad hemsida (men också via hämtfax) där medlemmarna med hjälp av en liten algoritm kan räkna ut hur de ligger till.

Bland förbundets 58 000 yrkesverksamma medlemmar finns såväl civilingenjörer som högskoleingenjörer, både med och utan examen.

I den årliga enkäten tillfrågas medlemmarna om total månadslön, enligt den vedertagna praxis som även följs av till exempel SAF. I den ingår fast kontant månadslön, naturaförmåner som helt eller delvis fri lunch eller fri bil samt rörlig lön som resultatlön och provision.

- Övertidsersättning, traktamenten, ob-tillägg och semesterersättning ingår inte i den totala månadslönen, förklarar Lena Janzon.

I enkäten tillfrågas medlemmarna också om befattningsnivå och verksamhetsområde samt när de senast bytte befattning.

Bland befattningsnivåerna återfinns chefer/ledare som graderas efter antalet underställda, projektledare/ansvarig som graderas efter hur stort/långt projektet är, specialisterna som graderas efter hur unika de är; som en av få på företaget, i landet eller i världen, samt de som sysslar med utförande, skapande arbete.



Övertid het fråga


Något som verkligen är på tapeten när det gäller lönen är övertidsersättningens vara eller inte vara.

- Enligt våra kollektivavtal är huvudregeln att man ska ha rätt till övertidsersättning. Tidigare fanns det en lönegräns där rätten till övertidsersättning upphörde, berättar Lena Janzon.

Idag går det dock att göra undantag från huvudregeln. Mellan arbetsgivare och tjänsteman som har okontrollerad arbetstid eller frihet i arbetstidens förläggning kan överenskommelse om undantag från huvudregeln träffas. Sådana frivilliga överenskommelser som gäller för ett semesterår i taget, ska kompenseras med högre fast månadslön och/eller fem extra semesterdagar.

Bland CFs medlemmar har 40 procent uppgivit att de inte har rätt till övertidsersättning.

- Det är i huvudsak i gruppen med höga löner som det är vanligt att man inte har övertidsersättning. Medianlönen där är 10 000 kronor högre än för dem som uppgivit att de har rätt till övertidsersättning, säger Lena Janzon.

År 1996 gjorde CF en enkät kring övertidsersättning. Där tillfrågades 2 000 medlemmar om hur de nya reglerna tillämpas. Omkring 88 procent hade fått ekonomisk ersättning och en extra semestervecka när rätten till övertidsersättning avtalats bort. Ersättningen var i medeltal 3 750 kronor utöver den ordinarie lönerevisionen.

Mycket har hänt sedan 1996 och därför har Civilingenjörsförbundet under våren genomfört en ny enkät om övertidserättning och hälsa. CF håller som bäst på att sammanställa den enkäten.

Erika ingvald Frilansjournalist