About / Advertise
Den elektronikkonstruktör som söker riskkapital och samarbetspartner för att förvandla en bra teknikidé till ett snabbväxande företag har aldrig haft bättre förutsättningar än idag. Och allt lättare blir det.
- Om några år kommer riskkapitalmarknadens problem inte att vara kapitalet, utan att hitta bra entreprenörer, säger Magnus Heinstedt som ger ut nyhetsbrevet Förvärv och fusioner.
Om man får tro hans ljusa bild av marknaden så borde en elektronikkonstruktör med en kommersiellt gångbar idé inte behöva leta särskilt länge efter en penningstark samarbetspartner idag.
- IT över huvud taget är ju en poppisbransch sedan några år, och det ploppar upp nya heta företag hela tiden.
Uppemot en miljard kronor per år kan komma att investeras i icke börsnoterade bolag inom IT, elektronik och telekommunikation under de kommande åren. Men nystartarna står där för en mindre del - ofta är det istället kapitalisternas arbetstid och kontaktnät de gör anspråk på. Större delen av riskkapitalet går - trots namnet - till mindre riskfyllda projekt.
Kan inte välja och vraka längre
Hittills under nittiotalet har riskkapitalbolagen kunnat välja och vraka bland nya företag med lysande affärsidéer, och avkastningen har ofta legat över 50 procent per år i snitt. Men nu hårdnar konkurrensen om de goda entreprenörsidéerna, så tröskeln sjunker för den ingenjör som söker pengar och kontakter. Idag finns det till och med små kapitalbolag som kan vara villiga att investera för att föra ett företag från prototypstadiet fram till färdig produkt - något som varit närmast otänkbart förr.
Hur mycket pengar som satsas som riskkapital varierar med konjunkturen, men den långsiktiga trenden är att mer pengar satsas i de små bolagen som vill växa. Kapitalbolagen anställer allt fler och nischar sig allt hårdare.Men måste jag vara en driven affärsman för att sälja in min idé hos ett kapitalbolag? Nej, det tycker inte Magnus Heinstedt.
- Har man personkemin som stämmer med dem hos riskkapitalbolagen så kan de hjälpa till med företagandet. Ekonomin är väl ganska greppbar för de flesta men sedan handlar det om tillväxten i sig: det ska anställas folk, det ska skapas en marknadsavdelning och så. Då kan det vara bra med ett riskkapitalbolag som går in och skapar struktur.
"Aktivt ägande" är ett nyckelbegrepp i riskkapitalsvängen. Riskkapitalisten köper in sig i företaget med pengar som ska användas för produktutveckling och marknadsföring. Samtidigt får det nystartade företaget tillgång till kapitalbolagets nätverk av erfarna personer i branschen. Ofta kommer dessa med som styrelsemedlemmar.
"Innovatören måste våga sluta"
En annan grundidé är att företag inte bara har behov av pengar utan också av olika typer av affärskunskaper i olika faser av sin existens.
- Vi har i Sverige en myt om att den som har kommit på en grej aldrig ska förlora makten i sitt företag, säger Eric Martin, vd för Atleägda riskkapitalbolaget Tuab.
Han efterlyser entreprenörer med ett nytt synsätt. Det svenska idealet idag är ofta att man startar ett företag utifrån en idé, och sedan fortsätter man att driva företaget arbetslivet ut. I USA:s moderna teknikföretag ser man det som att varje fas behöver sin företagsledning.
- I varje fas ska ett bolag med goda förutsättningar också ha bästa möjliga företagsledning.
Innovatören startar verksamheten i liten skala. Sedan lämnar han eller hon över rodret till någon som kan ge företaget ett marknadsgenombrott. Förr eller senare drar grundaren oftast vidare, startar nytt och så börjar det om.
- I USA är det ingen skam att bli utslängd ur ett företag. Fjädern i hatten är att ha gjort många resor. I Sverige är det att ha gjort en enda lång resa.
Det första bolaget går vidare genom en börsintroduktionsfas till en slutlig stabil förvaltningsfas - var och en med sin egen tillfälliga, specialiserade företagsledning. När aktien börslanserats står innovatörens innehav kanske bara för någon procent, men det motsvarar då en enorm förmögenhet som räcker gott till nya privata projekt.
Alexander Kristofersson
