Energisnåla och billiga, det är filosofin bakom brittiska ARMs Riscprocessorer. Och eftersom företaget tidigt satsade på en arkitektur lämpad för inbyggnad ökar nu intresset för ARM- processorerna.

Ett ombyggt vattenreningsverk i Cambridge tjänar som högkvarter för ARM, det brittiska konstruktionshuset, som nyligen lanserade den snabba men energisnåla Riscprocessorn StrongARM tillsammans med amerikanska jätten Digital Equipment. StrongARM drar trots en klockfrekvens på 200 MHz knappt en halv Watt vid 2 volts matning och kommer bland annat att utnyttjas i de nya Internet-datorerna.

ARM, vars fullständiga namn lyder Advanced Risc Machines, har sedan det bildades 1990 vuxit från ett 12-mannaföretag till en medelstor verksamhet med 130 anställda. Det är inte illa med tanke på att företaget saknar egen tillverkning och endast konstruerar kretsar som man sedan licensierar till andra.

Vattenreningsverket fick man överta från datorföretaget Acorn ur vilket ARM föddes. Acorn äger fortfarande 40 procent av ARM, resten är uppdelat i andelar om 20 procent som ägs av de anställda, datortillverkaren Apple samt konstruktionshuset VLSI Technology tillsammans med investmentbolaget Nippon Investment and Finance.

Historien om hur ARM blev till går i korta drag så här: Acorn sålde främst datorer till undervisningssektorn och satsade på låga kostnader. Man utvecklade därför en processor som var billig och energisnål.

När Apple, som var på jakt efter en lämplig processor till sin i slutänden inte så framgångsrika Newton-dator, fick nys om detta ville man få tillgång till processorn. Och så bildades ARM som fortfarande har billigt och energisnålt som honnörsord.

- Att vi kan göra så energisnåla processorer beror helt enkelt på att vi så tidigt inriktade oss på just detta. Medan andra konstruerade kretsar för persondatorer har vi alltid siktat på inbyggnad i mindre system, förklarar Noel Hurley, chef för en av företagets tre marknadssegment.

- Det är betydligt svårare att omvandla en arkitektur tänkt för persondatorer till en som lämpar sig för inbyggnad.

ARMs idé att spara minne genom att låta en variant av 32-bitarsprocessorn även klara 16-bitarskod har också visat sig väldigt populär, framför allt för inbyggnadsändamål. Den så kallade Thumb-processorn, som är en version av ARM7, har vunnit konstruktörernas gillande.



15 olika tillverkare


I dagsläget har ARM licensierat ut sin teknik till 15 olika kretstillverkare. Företagets idé är att skaffa sig en bred marknadsbas genom att sluta avtal med så många tillverkare som möjligt. Sedan är det ARMs förhoppning att licenstagarnas produkter blir framgångsrika eftersom företaget tar ut royaltyavgifter.

ARMs processorer håller nu på att finna vägen in i allt från mobiltelefoner, digitala TV-mottagare, skrivare, faxar och bilelektronik. Men trots att företaget började gå med vinst under sitt andra verksamhetsår, kommer de stora summorna att börja rulla in först i slutet av 1997.

Då räknar nämligen ARMs chef Robin Saxby med att flera av de ARM-baserade konstruktionerna ska tillverkas i volymer om mellan fyra och fem miljoner enheter per år. Och först då kommer ARMs andel av Risc-marknaden, som en tid legat på strax under tio procent, på allvar att öka, menar han.



Nära samarbete med Digital


Robin Saxby som lett företaget sedan starten har dessutom sett till att ARM profilerat sig genom att mycket aktivt delta i olika europeiska samarbetsprojekt. Robin Saxby är exempelvis ordförande för Esprit-organet OMI, Open Microprocessor Initiative.

Samarbetet med Digital Equipment kring utvecklingen av StrongARM är lite speciellt. ARM har aldrig tidigare samarbetat med ett annat företag vid utvecklingen av en processorkärna. StrongARM-processorn kommer dock att säljas av såväl ARM som Digital och ARM har rätt att licensiera ut tekniken till vem man vill samt kan vidareutveckla processorn om man så önskar. De båda företagen fortsätter sitt samarbete, men några liknande samarbetsprojekt med andra är för tillfället inte aktuella.

- Det var särskilt intressant att kombinera Digitals styrka och snabbhet, med vår billiga och energisnåla arkitektur. Men i princip medverkar vi så mycket eller lite som våra kunder önskar i de olika utvecklingsprojekten, förklarar Noel Hurley.

Gittan Cedervall



Yamaha senaste licenstagaren


Japanska Yamaha är den senaste halvledartillverkaren att skaffa sig licens på ARMs teknik. Yamaha kommer att använda två av ARMs processorkärnor i kretsar till Internet-datorer, avancerade ljudgeneratorer, navigeringssystem för bilar och i digitala TV-mottagare.

Listan över ARMs licenstagare, eller halvledarpartners som företaget föredrar att kalla dem, börjar bli lång. Bara under det senaste året har sex stycken tillkommit. Idag är antalet 15: Alcatel Mietec, Asahi Kasei Microsystems, Atmel ES2, Cirrus Logic, Digital Semiconductor, GEC Plessey Semiconductors, LG Semicon, NEC, Oki, Samsung, Sharp, Symbios Logic, Texas Instruments och VLSI Technology.

ARM licensierar även ut sina program till program-, verktygs- och systemföretag.

Allt för att försöka se till att etablera sin teknik som den globala Risc- standarden för inbyggnad.