- Jag gör inte investeringar i sådant jag inte förstår. En viktig princip är att vi aldrig går in med bara pengar utan alltid med något mer, säger Patrik Tigerschiöld.

Han tillträdde som vd på Skanditek under förra året efter att ha lett SEB-fonder under större delen av 1990-talet. Någon industriell skolning eller erfarenhet från elektronikbranschen har han inte. Men däremot god vana i att bedöma företags chanser till god avkastning. Till skillnad mot hos SEB-fonder satsar Patrik Tigerschiöld numera på att ta aktiv del i ledningen av de företag han investerar i.

- Vår affärsidé är att vara en långsiktig ägare med fokus på snabb tillväxt.

Som investerare försöker han att sätta sig in i företagen på djupet, något han tycker att många investerare i elektronikbranschen missar.

- Det är väldigt få ägare som intresserar sig för att försöka förstå vad som händer i branschen när det gäller trender och utveckling, säger Patrik Tigerschiöld.

Själv anser han sig vara ganska ensam bland investerare om att till exempel besöka mässor och tala med branschfolk och konkurrenter om kommande trender.

Genväg till börsen

Skanditek är sprunget ur det noterade bolaget Skandigen som i början av 1999 blev KBB-bolagets genväg in på börsen genom ett uppköp. KBB-bolaget (där Mydata, Axis och LGP fanns) var så mycket större än Skandigen att dess aktieägare fick majoritet i det nya bolaget. Från att ha varit ett företag som främst satsat på bioteknik finns nu över 80 procent av Skanditeks investeringar i elektronik- och IT-branschen.

Patrik Tigerschiöld satsar gärna på företag som är kontraktstillverkare och underleverantörer. Han tror på en fortsatt utveckling inom den branschen.

- Den ändrar karaktär successivt och underleverantören blir en allt viktigare del i produktionskedjan.

Han spår att underleverantörerna kommer att ta över mer och mer och fungera som kundens förlängda arm genom hela produktionen från prototyp till serietillverkning.

Företagen i Skanditeks portfölj ska vara tillväxtföretag och bolagets representanter sätter fokus i företagens styrelser på snabb tillväxt. Antingen genom att ta fram nya produkter eller genom att få ut de produkter som redan finns i bolaget till fler marknader.

- Tillväxt skapar positiv dynamik

i företaget och ett intressantare arbetsklimat för de anställda. Det skapar nya möjligheter för medarbetarna att ta nya positioner inom företaget.

Men samtidigt är Patrik Tigerschiöld noga med att påpeka att det handlar om tillväxt som inte bygger på lånade pengar utan på en sund affärsidé.

- Vi tror egentligen inte att företag normalt kan växa med en stor andel lånade pengar. Tillväxten måste ske i finansiell balans. I bolag med stora negativa kassaflöden är det svårt att vara långsiktig om man inte har väldigt mycket pengar.

I företagens styrelser driver Skanditek satsning på forskning och utveckling hårt. Styrelsemedlemmarna ska också intressera sig för vilka projekt som drivs i företagen.

- I allmänhet bromsar styrelser för mycket. Vi försöker hitta de guldkorn som finns inom organisationen och förmå företagen att driva dem framåt.

Han menar att långsiktigheten bygger på att investeraren orkar vänta på vinst från ett företag i en uppbyggnadsfas eller en lågkonjunktur.

- Den typen av mod har bara den ägare som kan och förstår branschen och vart den är på väg.

Satsar på forskning

Skanditek har investerat i både nystartade företag och företag med några år på nacken. Den typiska ägarstrukturen är Skanditek tillsammans med de personer som grundat företaget. Patrik Tigerschiöld försöker på ett aktivt sätt verka för kunskapsutbyte mellan företagen.

- Det finns mycket erfarenhet i organisationen om hur man bygger affärsmodeller och hur mycket man kan ta betalt för en produkt.

Men kunskapsöverföringen kan också vara av ett mer tekniskt slag. Till exempel har bolaget jobbat mycket med Bluetooth.

- I var och en av de bolag som vi investerat i har vi tittat på om det finns möjlighet att göra någon in-tressant blåtandsapplikation.

Men ägaren kan inte tvinga bolagen att satsa på en viss teknik. Och det är inte säkert att det är Skanditeks initiativ som fått företagen att satsa på till exempel Bluetooth.

- Det finns ett antal intressanta Blåtandsprojekt i de företag som vi investerat i. Hur de sedan kommit dit kan man diskutera, säger Patrik Tigerschiöld.