About / Advertise
Problemen för ABBs forskning på kiselkarbid öppnar nu dörren för forskning på galliumnitrid, ett annat halvledarmaterial med stora bandgap.
Internationellt görs stora satsningar på galliumnitrid som ett material för framtida elektronik, men i Sverige har forskningen stått tillbaka för satsningen på kiselkarbid.
Enligt planen ska Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) satsa på ett forskningscentra som kan hålla samman forskningen om högeffekttillämpningar för material med stora bandgap som galliumnitrid (GaN) och kiselkarbid (SiC). Satsningen är tänkt att ske i nära samarbete med industrin. Det företag som skulle få ut mest av ett sådant samarbete är ABB som just lagt ned sin forskning på kiselkarbid (Elektroniktidningen 12/01). ABB vill inte kommentera sitt eventuella engagemang i framtida forskning på GaN.
- Vi kan inte göra något uttalande förrän vi diskuterat detta med Stiftelsen för strategisk forskning. Vi vill att de ska få kännedom om våra strategiska beslut ifrån oss, inte läsa dem tidningen, säger Friedrich Pinnekamp på ABB i Zürich.
Ett nytt centra skulle troligen delas mellan Linköpings universitet, Chalmers i Göteborg och KTH i Stockholm. På dessa tre ställen finns den idag nästan obefintliga svenska forskningen på GaN. I en sådan klusterbildning skulle Linköping stå för materialutvecklingen, Chalmers för forskningen på kraftkomponenter och KTH för forskningen på optotillämpningar.
Planerar ramanslag
- Vi skulle bli mycket glada om man bestämmer sig för att satsa på GaN. Vi har ju jobbat för det i flera år, säger Bo Monemar, professor i materiefysik vid Linköpings universitet.
Tillsammans med bland andra Herbert Zirath, professor i höghastighetselektronik på Chalmers, har han länge försökt förmå svenska forskningsfinansiärer att satsa på GaN. I februari 2002 planerar SSF att utlysa ramanslag material med stort bandgap. Enligt planen ska stiftelsen satsa på kiselkarbidkomponenter för högeffektsystem och andra tillämpningar samt III-nitrider, den grupp som galliumnitrid tillhör.
SSF har totalt 160 miljoner kronor att fördela på mikrosystem, sensorteknik, mätsystem, tillämpad matematik, modellering och mätteknik. När kiselkarbidforskningen går i graven kommer troligen det mesta av pengarna att satsas på GaN.
Enligt Anders Sjölund på SSF handlar det nu om hur fördelningen mellan olika material blir nu när ABB lagt ner kiselkarbidprojektet.
- Om inte industrin tror på kiselkarbid längre så finns det ju inga incitament för SSF att satsa några pengar på det. Det är ju inte direkt till nackdel för galliumnitriden men vi avvaktar ABBs nästa steg, säger Sjölund.
Enligt planen ska Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) satsa på ett forskningscentra som kan hålla samman forskningen om högeffekttillämpningar för material med stora bandgap som galliumnitrid (GaN) och kiselkarbid (SiC). Satsningen är tänkt att ske i nära samarbete med industrin. Det företag som skulle få ut mest av ett sådant samarbete är ABB som just lagt ned sin forskning på kiselkarbid (Elektroniktidningen 12/01). ABB vill inte kommentera sitt eventuella engagemang i framtida forskning på GaN.
- Vi kan inte göra något uttalande förrän vi diskuterat detta med Stiftelsen för strategisk forskning. Vi vill att de ska få kännedom om våra strategiska beslut ifrån oss, inte läsa dem tidningen, säger Friedrich Pinnekamp på ABB i Zürich.
Ett nytt centra skulle troligen delas mellan Linköpings universitet, Chalmers i Göteborg och KTH i Stockholm. På dessa tre ställen finns den idag nästan obefintliga svenska forskningen på GaN. I en sådan klusterbildning skulle Linköping stå för materialutvecklingen, Chalmers för forskningen på kraftkomponenter och KTH för forskningen på optotillämpningar.
Planerar ramanslag
- Vi skulle bli mycket glada om man bestämmer sig för att satsa på GaN. Vi har ju jobbat för det i flera år, säger Bo Monemar, professor i materiefysik vid Linköpings universitet.
Tillsammans med bland andra Herbert Zirath, professor i höghastighetselektronik på Chalmers, har han länge försökt förmå svenska forskningsfinansiärer att satsa på GaN. I februari 2002 planerar SSF att utlysa ramanslag material med stort bandgap. Enligt planen ska stiftelsen satsa på kiselkarbidkomponenter för högeffektsystem och andra tillämpningar samt III-nitrider, den grupp som galliumnitrid tillhör.
SSF har totalt 160 miljoner kronor att fördela på mikrosystem, sensorteknik, mätsystem, tillämpad matematik, modellering och mätteknik. När kiselkarbidforskningen går i graven kommer troligen det mesta av pengarna att satsas på GaN.
Enligt Anders Sjölund på SSF handlar det nu om hur fördelningen mellan olika material blir nu när ABB lagt ner kiselkarbidprojektet.
- Om inte industrin tror på kiselkarbid längre så finns det ju inga incitament för SSF att satsa några pengar på det. Det är ju inte direkt till nackdel för galliumnitriden men vi avvaktar ABBs nästa steg, säger Sjölund.
Erika Ingvald
