Ottawa och Stockholm har onekligen en del paralleller. Båda är nordliga huvudstäder med dryga miljonen invånare. Båda drabbades hårt av telekomkrisen. Enbart telekomföretaget Nortel Networks och optoföretaget JDS Uniphase sparkade över 19 000 anställda i Ottawa när telekombranschen tvärbromsade. Uppsägningarna duggade tätt även i de många nystartade bolagen inom telekom och halvledarbranschen.

- Vi tänkte att nu blir det kris. Men arbetslösheten ökade bara marginellt. Istället startade över 300 nya företag som utvecklar avancerad teknik, säger Blair Patacairk på statliga Ocri, Ottawa Centre for Research and Innovation.

Nystarter gav snöbollseffekt

Många av entreprenörerna har ett förflutet på Nortel eller på forskningsinstitutet NRC, som sedan några år tillbaka driver en ambitiös satsning för att stötta anställda som vill starta eget. Blair Patacairk beskriver det som en snöbollseffekt där innovatörer inspireras av framgångsrika nystartade företag.

Men det räcker inte med innovativa idéer och entreprenörsanda för att lyckas med ett nytt företag. Pengar behövs också. Riskkapitalister håller som bekant hårt i plånböckerna numera, vilket även Ottawaregionen fått erfara. Men kapitalflödet har inte strypts lika brutalt som på många andra håll i världen. Rekordåret 2000 drog Ottawaregionen in motsvarande 7,4 miljarder kronor i riskkapital. år 2001 hade siffran sjunkit till 6,2 miljarder och i fjol till knappt 4 miljarder kronor. I år hoppas man att det vänder uppåt igen. Blair Patacairk tror på drygt 5 miljarder.

- Hittills ser det lovande ut. årets första kvartal var väldigt starkt, säger han.

Bland vinnarna finns SiGe som drog in runt 370 miljoner kronor i januari och Galazar som för några veckor sedan fick cirka 130 miljoner kronor.

Adam Chowaniec, en av Tundras grundare och medlem i en mängd styrelser, menar att Ottawaregionen lyckas attrahera riskkapital eftersom regionen har nått en kritisk massa vad gäller företag, kunniga människor och tjänster.

- Jag säger inte att det inte är tufft därute. Men trots nedgången är vi i ett bra läge. För fem år sedan fick man flyga till Kalifornien för service som prototyptillverkning, testning och allt möjligt. Numera finns alla tjänster en nyföretagare kan behöva här. Det är jätteviktigt för de små firmorna.

Han pekar även på samarbetsklimatet som en viktig framgångsfaktor.

- Vi företagsledare träffas över en frukost eller lunch och utbyter erfarenheter. Det är ett viktigt stöd för nya företagare. Man kan få råd när det gäller val av fabb, testmetoder, riskkapital.

Fast visst finns det orosmoln även i Ottawa. Lokala tidningar som Ottawa Business Journal har under hösten rapporterat om nystartade företag med sinande kassakistor som riskerar sotdöden utan ny finansiering. Representanter för statliga Ocri försvarar sig emellertid med att mer statliga pengar än någonsin viks till investeringsbidrag och kännbara skattelättnader för företag som satsar på forskning och utveckling.

Entreprenörsledigt lockar många

En intressant stödsatsning som slagit väl ut är "entreprenörsledigt", som kan sökas av de anställda vid National Research Council, NRC, ett forskningsinstitut som i mångt och mycket är Kanadas motsvarighet till Acreo.

- En anställd som har en bra idé kan bli befriad från sina arbetsuppgifter under 6 månader för att dra igång ett företag. Lönen betalas ut som vanligt, säger Richard Normandin som är chef för IMS, Institute for Microstructural Sciences.

För att få entreprenörsledigt måste affärsidén godkännas, vilket gör att mindre lyckade idéer rensas bort. Entreprenören får därefter flytta in i en företagskuvös, och får tillgång till NRCs tjänster och faciliteter till förmånliga villkor. De senaste tio åren har inte mindre än 70 företag knoppats av från NRC enbart i Ottawa. Ett exempel är SiGe.

- Entreprenörsledigt har visat sig vara extremt populärt, och det minskar risken under den första startupfasen. De här spinnoff-företagen är mer framgångsrika än genomsnittet, säger Richard Normandin.

Han berättar att två nya företag ligger i startgroparna på hans institut. Det ena är verksamt inom laser, vad det andra företaget ska inrikta sig på är hemligt.

- Vi har mycket mer entreprenörsanda på institutet nu än tidigare. Visst är det trevlig med FoU, men det är ju helt meningslöst att forska fram resultat om man inte gör något av dem.

Önskas: några hundra nya företag

Som svensk kan man inte låta bli att undra varför vi inte har 300 nystarta-de hitechföretag i Stockholm liksom i Ottawa.

Kvalificerad personal torde inte vara en bristvara efter alla konkurser och nedskärningar i telekombranschen. Det gäller för övrigt inte bara Stockholm utan även andra delar av landet. Men var finns de nya företagen, var finns riskkapitalet och var finns de statliga satsningarna?

=====


Tundra: Gränssnittsmästarna
Antal anställda: 175
Bakgrund: Avknoppades 1995 från Newbridge Networks (som senare köptes av Alcatel)

Inriktning: Tundra utvecklar och marknadsför avancerade gränssnittskretsar. Företaget säger sig erbjuda marknadens första kommersiellt tillgängliga RapidIO-kretsar. De lanserades i mars och heter Tsi400 RapidIO to PCI-X Bus Bridge samt Tsi500 RapidIO Mulitport switch. Tundra erbjuder sedan tidigare kretsar som fungerar som bussbryggor för exempelvis PCI, PCI-X och VME-bussen samt busswitchkretsar som stöder PowerQuiccII och PCI. Företaget tror på en stark tillväxt för sina kommunikationskretsar.

- De dåliga tiderna är över för oss. Vi visade röda siffror under några kvartal, men vi fortsatte att investera mycket i FoU. Nu är vi lönsamma igen, säger företagets vd Jim Roche.

Aktuellt: Företaget köpte nyligen IBM:s PCI-kretsar 133 PCI-X Bridge som funnits tillgängliga på marknaden sedan år 2000. Kretsarna har döpts om till Tundra Tsi310 PCI-X Bus Bridge.

SiGe: Namnet är processen
Antal anställda: 94 anställda, 34 av dem i Ottawa
Bakgrund: Knoppades av från forskningsinstitutet NRC 1996, har haft nuvarande inriktning sedan 2000. Anställde en del av den optogrupp som sades upp från Nortel.

Inriktning: SiGe utvecklar analoga och blandsignalskretsar för olika marknader. Den gemensamma nämnaren är att det rör sig om kretsar tillverkade i SiGe-processer. Företaget har runt 15 produkter på marknaden och har levererat fler än 5 miljoner kretsar. I portföljen finns effektförstärkare för trådlös kommunikation, receiverkretsar för GPS, tuners för bredbandig kabeltelefoni och snabba optokomponenter som laserdrivers.

- I vanliga fall fokuserar uppstartsföretag på en marknad och en lösning. Men vi bedömer att vi måste få framgång inom många marknader för att lyckas. Däremot återanvänder vi samma verktyg och samma processer för att inte bli ineffektiva, säger företagets vd Jim Derbyshire.

Aktuellt: Företaget fick nyligen motsvarande 370 miljoner kronor i riskkapital och är nu välfinansierade.

- Det tog längre tid att dra in pengar än väntat, och intäkterna har ökat hälften så snabbt som planerat. Men ökningen har ändå funnits där, säger Jim Derbyshire.

Mosaid: Minnen i mängder
Antal anställda: 180, varav 135 i Ottawa
Bakgrund: Grundades 1975

Inriktning: Mosaids har minnesteknik som specialitet och har cirka 400 godkända eller ansökta patent inom området.

Företaget står på tre ben:

* Minnestester och analyssystem till minnestillverkare

* TCAM-minnen (Ternary Content Adressable Memory), en minnesteknik med trevärd logik och bakvänd adressering. De anger vilken adress som innehåller en viss information, vilket ger snabba tabelluppslagningar i nätverkstillämpningar. Företaget säger sig erbjuda industrins lägsta effektförbrukning per megabit.

* Licensierar IP till minnestillverkare som Elpida, Toshiba Mitsubishi och Fujitsu

- Vi har nyckelpatent. Man kan inte utveckla DRAM idag utan några av våra patent, säger företagets vd George Cwynar.

IP-verksamheten står för huvuddelen av intäkterna och har gjort att företaget har kunnat fortsätta investera i forskning och utveckling. Företaget tror sig därför stå väl rustade när marknaden börjar växa. I år satsas runt 140 miljoner kronor på FoU.

Atsana: Effektsnål multimedia
Antal anställda: Cirka 40
Bakgrund: Grundades i slutet av 1999, har dragit in motsvarande 147 miljoner kronor.

Inriktning: Atsana utvecklar programmerbara multimediaprocessorer för video och bilder i bärbara produkter som mobiltelefoner, PDAer och kameror.

Företaget lanserade i fjol processorn J2210, som bygger på en tajt kopplad skalbar minnes-processorarkitektur. Den patentsökta arkitekturen byggs upp av så kallade CMEM-block (Computational Unit and Memory) som kombineras i stora matriser.

Tack vare programmerbarheten kan man ändra videoparametrar, stödja en mängd algoritmer och använda ej spikade standarder. Dessutom stöds exempelvis digital zoom och grafik. Processorn klarar att koda och avkoda standarder som MPEG-4, MJPEG och JPEG2000.

Konkurrensen i det här processorsegmentet är tuff, men Atsanas vd Alex Leupp är optimistisk.

- Vår processor är väldigt, väldigt effektsnål. Den ger dessutom en bildkvalitet, programmerbarhet och kostnad som är lika bra eller bättre än konkurrenterna.

Icefyre: Effektiva på wlan
Antal anställda: 50
Bakgrund: Grundades 2001, har dragit in motsvarande 318 miljoner kronor.

Inriktning: Icefyre har utvecklat en egen lösning när det gäller OFDM-modem (Ortogonal Frequency Division Multiplexing). Företagets kretspaket sägs ge lägre effektförbrukning, lägre systemkostnad och bättre prestanda än konkurrerande halvledare för 5 GHz 802.11a och dualband 802.11a/b/g wlan.

- Vi ger dubbelt så lång räckvidd till halva effektförbrukningen. Våra kretspaket ger den enda lösningen som klarar effektförbrukningen i mobiltelefoner och PDAer, säger företagets vd Dan Mathers.

Företaget säger sig ha levererat provexemplar av fungerade 802.22a PHY-kretsar i CMOS-teknik till kunder. Man utvecklar även kretspaket för dualband 802.11 a/b/g samt 802.11a systemlösningar.

Icefyre har 31 patent på sin teknik. Man säger sig redan ha ett flertal kunder.

Galazar: Kretsmakarnas McDonalds
Antal anställda: 45
Bakgrund: Grundades 2001

Inriktning: Många av Galazars anställda har ett förflutet på Nortel. Kärnkompetensen är telekomprotokoll och den ädla konsten att snabbt utveckla asicar, vilket kombinerats till en lite annorlunda startup-idé.

- Vi vill bli kretsmakarnas motsvarighet till McDonalds. Vi kan snabbt utveckla asicar som tar protokollen till optisk fiber, säger företagets vd Richard Deboer.

Det rör sig om effektsnåla asicar, så kallade framers och mappers, för en mängd data- och telekomgränssnitt. Hemligheten bakom den snabba asicutvecklingen är egenutvecklad konstruktionsprogramvara på hög abstraktionsnivå, som genererar hårdvarubeskrivande kod automatiskt. Under årets andra kvartal ska produkten MSF250 finnas tillgänglig som provexemplar. Under det närmaste året utlovas ytterligare ett antal kretsar.

Aktuellt: Företaget fick i början av april in motsvarande 130 miljoner kronor i nytt riskkapital och är nu väl finansierade

- Vi har pengar så vi klarar oss i tre år även om vi inte säljer en enda produkt på tre år, säger Richard Deboer.

Han tror dock att företaget kommer att vara lönsamt i slutet av nästa år.

NRC - National Research Council: Kanadas Acreo

NRCs forskningsinstitut är utspridda över Kanada.

Majoriteten finns i Ottawa, däribland IMS, Institute for Microstructural Sciences. IMS har en årsbudget på runt 100 miljoner kronor, varav lejonparten är statliga anslag. Institutets kärnkompetens är optoelektroniska kretsar och integration, halvledarmaterial och processer, nanokretsar, tunnfilmsteknik och akustik.

Aktuellt: IMS har börjat etablera fotonikklustret CPFC - Canadian Photonics Fabrication Centre - som ska vara i full drift 2004. Här ska företag som utvecklar halvledare kunna tillverka prototyper, producera små serier eller testa att produkten är möjlig att tillverka.

Centret vänder sig till flera olika branscher och ska exempelvis kunna tillverka olika typer av telekomkretsar, optokomponenter, biosensorer, IR-detektorer och displayer. Centret erbjuder epitaxi, optisk litografi såväl som elektronstråleritare, deponering, metallisering, karaktärisering med mera. Man kommer också att kunna tillverka tunnfilmsteknik.

Charlotta von Schultz