About / Advertise
Teliasoneras affärsmodell kring telefoni över LTE är fortfarande oklar. Företaget kommer att lansera en egen voiptjänst. Men i vilken form det ska ske, och hur Teliasonera kommer att förhålla sig till konkurrerande voiptjänster är fortfarande oklart. Elektroniktidningen ställer Teliasoneras mobilteknikchef Lars Klasson mot väggen.Idag ligger data och röst lika i mobilnäten. År 2014 kommer rösttrafiken i att utgöra bara fyra procent. Det spår den amerikanska nätleverantören Cisco.
Det var den snabba tillväxten av datatrafik i mobilnäten som fick Teliasonera att ta steget upp till LTE, som kan leverera upp till 100 Mbit/s i nedlänk.
– Mobilt bredband tog fart runt 2006, särskilt i Norden och Baltikum. Vi såg en explosion i kundkrav runt hörnet. Valet stod mellan befintlig teknik och ny, säger Lars Klasson, teknikchef för mobila tjänster på Teliasonera.
– Inget ont om 3G, men det rullades ut 2000, 2001. Och specificerades ytterligare fem år tidigare. Det har ett annat tänk. Medan 4G har högre kapacitet och är direkt konstruerat för IP-transport.
Det enda sättet att komma i kontakt med 4G-nätet idag, är att plugga in ett modem från Samsung i en bärbar dator.
Senare kommer mobiltelefoner som klarar LTE, men de kommer parallellt också att stödja 2G och 3G.
– Och i de marknader vi agerar har vi redan 2G- och 3G-nät, så vi har inget behov av en speciell rösttjänst i 4G, säger Lars Klasson.
Samtidigt är LTE-nätet ett fullfjädrat IP-nät, kopplat till det riktiga Internet. Så det finns inga tekniska hinder mot att använda Skype eller andra Voiptjänster för att telefonera.
Tekniskt är Lars Klasson övertygad om att Voip är rätt teknik.
– Vi tror på Voip. Vi är nästan fundamentalister. Vi vill inte kleta ner 4G-nätet med dåliga voice-lösningar. Vi vill ha ett renodlat IP-nät.
Och ni kommer att erbjuda en egen Voiptjänst?
– Ja, givetvis, säger Lars Klasson.
Ett problem med voiptjänster idag, är att de utmanar operatörernas egna rösttjänster i 3G-näten. Det har lett till konflikter. Tyska mobiloperatören T Mobile blockerade exempelvis under två år voip i sitt 3G-nät. Med hänvisning till tekniska skäl.
Huruvida Teliasoneras voiptjänst i 4G-nätet kommer att acceptera att konkurrera på lika villkor med Skype och andra oberoende leverantörer, ger inte Lars Klasson ett klart besked på.
– Man kommer givetvis att få betala för de tjänster man kör i vårt nät. Om man ska köra Skype eller annan voiptjänst kommer man att få betala för det. Vi bygger inte ett nät för stora pengar, som andra ska kunna använda gratis, säger Lars Klasson.
Betala för bandbredden till er?
– Eller för tjänsten, i någon form. Det är inte färdigt ännu hur det kommer att fungera.
Accepterar ni att bara fungera som så kallad bitpipa, att vara en passiv förmedlare av andras tjänster?
– Nja, en bitpipe struntar i vad som går i nätet, säger Lars Klasson.
– Om du ska vara en bra bitpipe kan du inte göra så. Det innebär ett ansvar att köra infrastruktur. Ingen får sitta och ladda ner filer och ta all kapacitet, utan allt måste fungera med den kvalitet som du lovat.
– Striden mellan internetaffärsmodellen och telekomaffärsmodellen har nyanserats under de senaste åren. Internetspelarna förstår att utan access till kunderna är det ingen mening att dra fram bra applikationer. Någon måste bygga infrastrukturen, fibrering, radiobasstationer, så kunderna kan nås.
– Telekomoperatörerna å sin sida har nyktrat till och säger att det inte bara är de som kommer att erbjuda tjänster utan att det kommer att vara en öppnare värdekedja.
– Men öppenhet är inte lika med gratis.
– Det bästa exemplet är kanske när BBC lanserade Iplayer. Internetoperatörerna behövde investera en miljard pund för att svälja kapaciteten. Det är inte realistiskt att en sådan sak ska kunna krävas över en natt. Och att man inte ska kunna ta betalt för det.
Men vem ska betala? Era kunder eller de som levererar tjänsterna?
– Båda två. Alternativt en av dem. De är upp till vilken relation de vill ha till sin kund.
– Ta Amazon Kindle som exempel. De avtalar med mobiloperatörer och säljer sedan ett helt paket till sin kund. Från Amazon köper du läsplattan och böcker. Plus datatrafiken.
Har ni skissat på hur era affärsmodeller ska se ut?
–Vi har tankar kring det.
Har ni sjösatt någonting?
– Den innehållsdel vi hållit på med under lång tid är ringsignaler och premieinnehåll. Där är vi betalningsförmedlare och lämnar större delen av pengen till den som tagit fram innehållet. Det är ett av de möjliga uppläggen.
