Europas rekryterare ser ingen svensk ingenjörsanstormning

Trots den europeiska bristen på elektronikingenjörer så intresserar sig Europas rekryteringsbyråer måttligt för svenskar.

Vi är svåra att locka och sedan längtar vi hem, tycker de. Bilden kontrasterar mot svenska uppgifter om stor flyttvilja.

- Det är svårt att få svenska ingenjörer att flytta hit och stanna permanent, säger Grahame Ditchburn på rekryteringsföretaget EMDS Londonkontor.

- Lönen och levnadsstandarden är inte lika hög här som i Sverige, fortsätter han.

Liknande uttalanden hör Elektroniktidningen även från rekryteringsföretag i Paris och Köln. Svenska ingenjörer anses visserligen mycket kunniga, men kräver mycket i fråga om lön och levnadsstandard. Dessutom antas de flesta vilja flytta hem efter ett par år utomlands. Därför är det heller ingen stor efterfrågan på just svenska ingenjörer, trots den allmänna bristen på elektronikingenjörer, menar rekryterarna. Även svenska företag, baserade i utlandet, söker hellre fast personal ur den inhemska ingenjörskadern.

Rekryteringsföretagens erfarenheter talar emot den bild som givits i Sverige och som bland annat Saco och Industriförbundet bidragit till: att unga svenska ingenjörer är mycket villiga att flytta utomlands och att Sverige på sikt hotas av något av en "brain drain", en massflytt av välutbildade svenskar.

Sacos utredning från 1996 visar bland annat att så många som 80 procent av svenska unga civilingenjörer kan tänka sig att flytta utomlands i minst tre år. Mellan 35 och 40 procent kan tänka sig att bo större delen av sitt yrkesverksamma liv utanför Sverige. Och Statistiska centralbyråns, SCBs, statistik visar faktiskt att antalet utvandrade svenska civilingenjörer nästan fördubblades mellan 1991 och 1995.

Spännande och utmanande

Enligt Saco vill unga civilingenjörer flytta utomlands framför allt för att det är spännande och utmanande - inte så mycket för pengarna.

- Ingenjörslönerna är visserligen högre i övriga Europa än i Sverige. Men det gäller inte alltid för unga nyutexaminerade civilingenjörer. Dessutom är det i många fall svårt för medföljande maka eller make att förvärvsarbeta, säger Annakarin Bergström på Saco.

Enligt Sacos internationella lönejämförelse från 1994 har elektroingenjörer i Stockholm lägre köpkraft än sina kollegor i jämförbara städer utomlands.

Marie-Louise Chardet på Arbetsförmedlingens utlandsavdelning tillskriver däremot lönen en större betydelse.

- Lönen och andra förmåner är givetvis ett konkurrensmedel när det gäller för företagen att locka till sig elektroingenjörer, säger hon.

När CF våren 1996 gjorde en undersökning bland sina utlandsmedlemmar visade det sig att den stora majoriteten jobbar inom företag med koppling till Sverige. Därmed är det också vanligt att dessa har lönetillägg i form av exempelvis fria resor till Sverige. CFs undersökning visar också att fler än hälften av utlandsmedlemmarna arbetar i Europa, och Tyskland är det land i Europa som lockar flest.

Gittan Cedervall