Allt emedan politikerna i Sandviken fortsätter att förhandla med amerikanska halvledartillverkaren Atmel om en fabrik på orten, smids planer även på andra håll i Sverige. I både Uddevalla och Motala finns det folk som jobbar för att locka dit halvledartillverkare.

Uddevalla ligger nio mil från Göteborg och somliga krafter är mycket intresserade av att få dit en halvledarfabrik. Kommunen har tillsammans med Chalmers och Länsstyrelsen dragit igång ett projekt och för närvarande pågår diskussioner med några intressenter.

- Jag kan säga så mycket att vi pratar med några företag om det här, förklarar Olof Engström, professor i fasta tillståndets elektronik på Chalmers. Jag kan inte säga vilka det handlar om, men vi konkurrerar inte på något sätt med Sandviken.



Chalmers kan hjälpa till


Ett av de tyngre argumenten för Uddvalla är naturligtvis närheten till Chalmers, där ett nytt mikroelektronikhus skall byggas. I detta hus kommer enligt professor Engström ett mycket bra renrum kommer att skapas. Det kan bli användbart för en eventuell tillverkare i Uddevalla.

- Vi kan stå för utbildningen av personal, förklarar Engström entusiastiskt och berättar vidare att Staten har bestämt att ett elektronikinstitut också ska placeras i Göteborg.

Institutet skall visserligen inte vara kopplat till Chalmers men kan komma att bli en viktig faktor i förhandlingarna med intresserade halvledartillverkare.

- Sandviken och Uddevalla är inga bra platser att lägga halvledarfabriker på, tycker Roger Ahlm, entreprenör och innovatör med eget elektronikföretag. Motala är ett mycket bättre alternativ.



Sötvatten argument för Motala


Även i Motala finns närheten till en högskola, Linköping ligger fem mil bort. Men Roger Ahlm har ytterligare argument på hand. Motala ligger vid Vätterns östra strand, det vill säga, vid Sveriges största sötvattenreservoar. Det kan ha sin betydelse menar Roger.

- Att lägga en halvledarfabrik vid kusten är inte så smart, förklarar han. Saltvatten innehåller natrium och förorenar kisel. Här i Motala kan vi leda vattnet direkt in i fabriken utan problem.

Planerna i Motala är dock inte lika konkreta och långt framskridna som de i Uddevalla och Sandviken. Här rör det sig mest på planerings- och idéstadiet. Helst skulle Roger se tillverkning av extremt stora kiselskivor, något han menar skulle kunna vara en egen nisch för svensk halvledartillverkning.

- Att ta hit en tillverkare är i och för sig intressant. Men ur teknikutvecklingssynpunkt är det mer intressant att hitta något eget, annars handlar det enbart om att skapa arbetstillfällen och inte om att utveckla Sverige som elektronikland.

I Sandviken väntar kommunpolitikerna fortfarande på att halvledartillverkaren Atmel ska bestämma sig: Blir det någon fabrik eller hamnar den någon annanstans? Hos Atmel råder dock ingen större brådska.

- Vi har tidigare sagt att vi ska bestämma oss i år, förklarar Peter Clarke, försäljningschef för Atmels skandinaviska verksamhet. Såvitt jag vet gäller det fortfarande.

När Atmel verkligen tar beslutet kan det komma att påverkas av den senaste ekonomiska rapporten som knappast kan beskrivas som lysande.

Björn Segerblad



Nutek (o)klara


I början av juli var Nutek klara med sitt förslag till "en nationell strategi för att öka tillverkningskapaciteten på halvledarområdet och näraliggande områden".

Men när Elektroniktidningen fått ta del av en sammanfattning kan vi konstatera att Nuteks rapport egentligen inte föreslår någon direkt strategi. Istället konstaterar rapporten mest att det föreligger ett behov av en strategi.

Nutek påpekar visserligen att det knappast går att starta någon egen tillverkning, en utländsk tillverkare måste lockas hit. Men hur detta ska göras eller vilka ekonomiska stödåtgärder som ska till, det anser Nutek inte att de ska svara på. Nutek pekar inte heller ut någon plats som mer eller mindre lämplig för en halvledarfabrik.

Vi återkommer i nästa nummer av Elektroniktidningen med mer om Nuteks rapport.

BcS