Logikanalys är inte längre krångligt

Logikanalysatorer har blivit lättare att använda tack vare nya programvaror och bättre probar. Flera analysatorer kan även tjänstgöra som webbservrar.

Den avgörande parametern när man ska välja logikanalysator är alltjämt vilken processor man ska göra logikanalys på. Val av antal kanaler, minnesdjup och samplingshastighet följer sedan naturligt när man har den informationen.

Flera logikanalysatorer är moduluppbyggda för att de ska kunna växa med utvecklingsmiljön. Även programvara som underlättar felsökning och analys har fått en snabb utbredning. Utvecklingen på probsidan har medfört att samma prob kan användas över ett stort antal kanaler och klockfrekvenser, vilket ytterligare förenklar analysarbetet.

I Elektroniktidningens marknadsnyckel finns logikanalysatorer från 1 196 kronor till 245 000 kronor. Antalet kanaler och prestanda stiger i takt med priset. Men de billigaste instrumenten, som oftast består av instickskort och programvara som körs under Windows, är ändå tillräckliga för enklare kretsar.

Konkurrent till emulator

De mest avancerade analysatorerna är snabba och kan användas för programvaruanalys. Det gör dem till konkurrent med emulatorer. Fördelen med logikanalysatorn är att den ger både tids- och tillståndsinformation, medan emulatorn enbart ger tillståndsinformation.

Med en snabb logikanalysator kan man också lättare undvika att data går förlorad eller klockas felaktigt, vid avlusning av mikroprocessorbaserade arkitekturer och verifiering av datorsystem. Logikanalysatorn som tidsanalysator hjälper hårdvarukonstruktören att fånga och analysera signaler, medan den som tillståndsanalysator är ett hjälpmedel för programmeraren att söka fel.

Skillnaden mellan tillstånds- och tidsanalys beror på vilken samplingsmetod instrumentet använder. Vid tidsanalys samplas signalen med förutbestämda intervall. För att kunna avbilda en signal med tillräcklig noggrannhet bör man därför sampla tre till fyra gånger snabbare än systemklockan.

Vid tillståndsanalys däremot samplar man enbart när det sker en förändring av den logiska nivån. Tidsmarkeringen blir dock inte lika noggrann som vid tidsanalys, och data presenteras normalt i en lista.

För att få mer information om stigtiden i en flank har flera tillverkare försett sina instrument med en styrutgång som kan användas för att samverka med ett oscilloskop. En nyhet är möjligheten att ansluta en logikanalysator till datanät och Internet. Datainsamlingen görs då lokalt med instrumentet medan analysen sker i användarens dator.

Thomas Hedlund