Elektroniktidningen presenterar härmed den första lönestatistiken för elektronikingenjörer i Sverige. Resultaten visar att erfarenhet, ansvar och jobbyte lönar sig långt upp i åldrarna.


Erfarenhet betalar sig. Man vinner på att ta på sig mera ansvar och man höjer sin lön när man byter arbetsgivare. Det lönar sig också att studera. Den som dessutom har pluggat i Lund har troligen lite mer i plånboken än andra. Liksom de som jobbar i Stockholms län. Privatanställda har också lite mer i månaden och är mer nöjda med sina löner.

Så kan man sammanfatta de resultat som kom fram i Elektroniktidningens löneenkät 1999. Enkäten, som veterligen är den första i sitt slag, genomfördes av ett telemarketingföretag, på kvällstid under perioden 12 till 24 april. 214 personer, slumpmässigt utvalda bland de drygt 5 000 medlemmarna i SER, Sveriges Elektro- och Dataingenjörers Riksförening, tillfrågades. Av dem svarade 189 personer, vilket ger en svarsfrekvens på 88 procent.

I diagrammen presenteras de data vi fått in med deskriptiv statistik. Där kan du också se hur du själv ligger till, beroende på var du jobbar, var du studerat, hur stort ansvar du har, hur gammal du är och hur länge du varit yrkesverksam.



Stockholm och Västerås nöjda


De som jobbar i Stockholms län hör som sagt till dem som tjänar bäst och är mest nöjda med sin lön. Medianlönen där ligger på 34 000 kronor, och 82 procent säger sig vara nöjda med lönen.

Nästan lika nöjda är de som jobbar i Västerås med omnejd - trots att dessa hör till de sämst betalda. I Västmanland ligger medianlönen på 29 500, och ändå säger 73 procent att de är nöjda.

Östgötarna är mest missnöjda trots att de har något bättre lön än såväl västmanlänningarna som de från Västra Götaland. Bara 64 procent av östgötarna är nöjda med medianlönen på 32 000.

Att förhandla bort övertidsersättningen är något som faktiskt kan vara lönsamt. Studien visar att de som har rätt till övertidsersättning i snitt jobbar 14 timmar övertid per månad och har en medianlön på 29 650 kronor. Å andra sidan jobbar de som förhandlat bort övertidsersättningen i snitt 19 timmar övertid och har en medianlön på 37 000. Mer än 7 000 kronor extra per månad för bara fem timmars extra arbete, alltså.

Självklart är det inte så enkelt. I gruppen som får övertidsersättning finns 60 procent av dem som saknar arbetsledande position och 20 procent av cheferna. Gruppen som ej får övertidsersättning omfattar 80 procent av alla chefer. Men även om det inte skulle ge 7 000 kronor på ett bräde kan det vara värt att titta en extra gång på ett sådant erbjudande.



Resultatet stämmer med teorin


Förutom grundläggande statistik ville vi också göra en mer ingående analys av materialet. Detta genom att skatta nationalekonomen Jacob Mincers löneekvation. Den är härledd ur det som kallas för humankapitalteorin, en teori som beskriver hur investeringar i humankapital, människor till skillnad från maskiner eller byggnader, ger avkastning i framtiden.

Mincer var en av teorins grundare och hans löneekvationer tillhör de som använts och testats väldigt mycket inom bland annat nationalekonomin. Enligt såväl forskare som andra som jobbar med lönestatistik är ekvationen känd för att stämma oerhört väl in på verkliga data. Den anses vara oerhört stabil - såväl över tiden som mellan olika länder och system.

Grundpelarna i Mincers ekvation är att utbildning och erfarenhet bestämmer lönen. Därtill kan man lägga andra variabler som kan tänkas påverka lönen.

I vår modell satte vi tre utbildningsnivåer; de som inte har eftergymnasial utbildning, de som har grundläggande högskoleexamen, det vill säga högskoleingenjör, civilingenjör eller annan universitetsutbildning samt de som har liccat eller doktorerat i en tredje grupp.

Som extra variabler tog vi in antal gånger man bytt jobb och vilket ansvar man har i form av hur många underställda.

Utbildningsnivån var den enda variabel som inte visade sig vara statistiskt säkerställd. Det beror troligen på att gruppen var alltför homogen, de flesta är civilingenjörer, bara ett fåtal saknar eftergymnasial utbildning eller har högre akademisk examen. Ändå tyder resultatet på en löneökning på dryga 2 000 kronor för varje utbildningsnivå man genomgår.

För varje extra år av yrkeslivserfarenhet höjs lönen i snitt med 1 200 kronor. Då gäller det att komma ihåg att ökningarna, såväl i verkligheten som i teorin, normalt är mycket kraftigare i början av en karriär än i slutet. Detta för att man tänker sig att en person lär så mycket mera nytt tidigt i sitt yrkesverksamma liv än senare.

Resultaten i vår enkät stämmer med teorin. Medianlönen ökar från åldersgrupp till åldersgrupp. Men löneskillnaden mellan grupperna minskar ju äldre grupperna är. Och för att nå medianlönen ska man i snitt i år vara född före 1960.

Att byta arbetsgivare skulle enligt modellen ge omkring 1 200 kronor extra i månaden. När vi tittade närmare på hur länge olika åldersgrupper stannar hos varje arbetsgivare visade det sig tydligt att de äldre generationerna, personer födda mellan 1920 och 1944, ger varje arbetsgivare mellan 14 och 18 år. Medan de som är födda mellan 1945 och 1974 ger varje arbetsgivare mellan fyra och åtta år. Ju yngre man är desto kortare tid stannar man på varje plats.



Befordran ger 1 600 kronor


Enligt modellen innebär detta att klättra upp ett pinnhål på ansvarsstegen dryga 1 600 kronor extra i månaden. Ansvarsstegen har vi definierat som hur många underställda man har; ingen, 1 till 5, 6 till 20, 21 till 50, 51 till 200 samt fler än 200 personer.

Det är rimligt att anta att löneökningen blir kraftigare ju högre i stegen man kommer. I vår enkät visade sig det största lönehoppet vara från dem som ansvarar för 21 till 50 personer och 51 till 200 personer. Mellan dem skilde medianlönen med 11 000 kronor i månaden.

Man bör nog ta exaktheten i siffrorna från modellen med en liten nypa salt, trots att de är statistiskt säkerställda. För bara 125 personer av de 189 möjliga hade besvarat alla frågor som ingick i modellen.

Men trenden är glasklar. Utbildning, erfarenhet, byte av arbetsgivare och ökat ansvar ger mer i lönekuvertet.

Erika Ingvald Frilansjournalist

Synpunkter på enkäten?

Eposta till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.