Det finns ett mycket brett urval av operatörsskärmar för industrimiljö. Det är allt från enkla teckenfönster till grafiska färgskärmar. Den viktigaste egenskapen är att skärmen, oavsett typ, är tydlig.

Urvalet av operatörsskärmar för industrimiljö är minst sagt brett.

I översikten presenterar vi bildskärmar från 28 leverantörer.

Vi har uteslutit "vanliga" datorbildskärmar, det vill säga bildskärmar som inte har anpassats särskilt för industrimiljö, liksom skärmar över storleken 21 tum.

Det gör att åtskilliga av de skärmar som används i ombonad kontrollrumsmiljö inte ingår i marknadsnyckeln.

En skärm finns oftast i flera olika storlekar och ofta i flera varianter med olika anslutningar eller drivningar. Här använder vi begreppet "skärm" för alla de varianter av presentationsenheter som finns i marknadsnyckeln.



Platt skärm dyr


Skärmarna för verkstadsgolvet är ofta platta. De utnyttjar vätskekristallteknik (LCD) vacuumfluorescens (VFC), eller elektroluminiscens (EL).

Tekniker för platta skärmar är, generellt sett dyra jämfört med traditionella katodstrålerör för samma bildstorlek. Därför är de platta, grafiska skärmarna nästan alltid under 10 tum (25 cm) breda, mätt diagonalt över skärmen.

Visst är det stenålder att mäta i tum, men vi gör det enbart för att vanliga datorbildskärmar mäts så.

Det finns två distinkta typer av operatörsskärmar: grafiska och teckenbaserade. Man skulle kunna tro att de grafiska skärmarna vinner terräng på bekostnad av de teckenbaserade. Så är det dock inte om vi får tro på det urval av företag vi kontaktade för att få mer bakgrund till enkäten.



Enkla fönster på frammarsch


Istället tycks det som om marknaden växer för allt från de enklaste fönstren för presentation av några tecken på en rad till de exklusiva 14-tums färgskärmarna i TFT LCD teknik. Enkla alfanumeriska paneler är också på frammarsch.

I Sverige är marknaden för grafiska skärmar ganska stor jämfört med i en del andra industriländer. Det beror delvis på den svenska industrins produkter, som ofta är system snarare än enstaka maskiner.

I maskinbyggarländer som Tyskland finns det en stor marknad för teckenskärmar, som byggs in i maskinerna. Nu kan en grafisk skärm förstås också återge tecken, men ett rejält teckenfönster utfört i till exempel VFD-teknik (vacuum fluorescent display) slår grafikskärmen med hästlängder när det gäller tydlig återgivning av text i industrimiljöer.

Vissa flerradiga teckenfönster kan också presentera enkel grafik, till exempel en nivåskillnad.

Det börjar bli legio med skärmar som är hela system uppbyggda kring en mikroprocessor eller kortdator. De mest utvecklade typerna har rejäla konfigureringshjälpmedel i form av programbibliotek och programmeringsenheter. Ofta programmerar man de här skärmarna via PLC-system eller via persondatorer.

I tabellen betecknar vi de här skärmarna med dator- eller processorstöd med epitetet "Drivning: dator".

Om det sen är en vanlig persondator eller en inbyggd dator eller processor skiljer vi inte på. Istället är det en indikation på att det finns ett tämligen intelligent stöd att tillgå när skärmen ska anpassas till och sköta sin uppgift.

Den här inbyggda intelligensen är förstås inte gratis, men den gör uppgiften att anpassa skärmen tämligen enkel och snabb.



Funktionella knappar


Om skärmen ska kunna användas för annat än för ren presentation måste den kunna kopplas till någon form av manöverenhet, antingen en knappsats eller ett tangentbord. Här dominerar knappsatserna stort i tabellen.

Stora tydliga knappar är oftast mer funktionella än tangentbord

i industrimiljö. Å andra sidan är tangentbord ytterst flexibla inmatningsenheter, särskilt när operatören ska lämna meddelanden och kommentarer.

Ett specialfall är pekskärmar, där skärmen både är presentationsenhet och manöverorgan.

Per Stymne