Fötterna är stadigt förankrade i dagens asicprojekt. Men blicken är riktad mot framtida konstruktionsmetoder.

Så kan man beskriva Erik Dagemarks roll som chef för Ericssons nystartade kärnenhet för asicteknologi och system på kisel.


- Vi måste förbereda oss för 2000-talet. Problemen med att utveckla system på kisel är stora, och idag vet vi inte exakt vilka metoder vi ska använda om några år.

- Men det ska vi ta reda på, säger Erik Dagemark som basar över Ericssons kärnenhet för asicteknologi och system på kisel, en enhet som bara har två månader på nacken.

För att veta hur man ska utveckla framtidens kretsar måste man naturligtvis vara väl förtrogen med dagens metoder, något man bara kan bli om man är involverad i stora konstruktionsprojekt. Och just det är kärnenhetens strategi.

De runt 30 medarbetarna deltar aktivt i skarpa asicprojekt - de fungerar i princip som konsulter. Enheten följer dessutom nogsamt utvecklingen vad gäller asicprocesser och konstruktionsverktyg, metoder och leverantörer.

- Vi är alltså INTE en stödavdelning utan ett kompetenscenter, poängterar Erik Dagemark.



Pendlar Mölndal-Älvsjö


Kärnenheten har sin egentliga hemvist på Ericsson Microwave Systems i Mölndal. Men åtminstone hälften av arbetstiden spenderas på Ericsson Utveckling AB i Älvsjö utanför Stockholm, där centralprocessorer för AXE utvecklas. Längre fram vill man gärna samarbeta med ytterligare konstruktörsgrupper inom koncernen.

Erik Dagemark själv lägger fyra av veckans fem arbetsdagar i Älvsjö och har därför delegerat det operativa ansvaret till kollegan Per-Erik Jonsson.

Erik Dagemark har hunnit få drygt fjorton års erfarenhet av asic-konstruktion. Karriären började redan den 12 juni 1983 när han satte sig på planet till Silicon Valley, Kalifornien. Efter tre månaders utvecklingsarbete på Fairchild var han fast.

- Det här ville jag ägna mitt yrkesliv åt, berättar Erik Dagemark.



Från tvåtusen till en miljon


Resultatet av Fairchildbesöket blev en 2000-grindarskrets - futtigt med dagens måttstock men avancerat på den tiden. Även idag arbetar han med avancerade kretsar. Kärnenheten klarar civila såväl som militära kretsar, digitala såväl som analoga.

- Vi är uppe och nosar på kretsar med en miljon grindar. Idag använder vi 0,35 μm-processer och redan i vår tar vi steget till 0,25 μm.

Det rör sig om processer som kan ge åtta miljoner grindar i en enda krets. Och då håller traditionella konstruktionsmetoder inte måttet längre.

Erik Dagemark beskriver dilemmat för många av dagens konstruktörer: konstruktionsverktygen håller inte jämna steg med den snabba kiselutvecklingen. En konstruktion på en miljon grindar måste delas upp i delblock om kanske 20 000 grindar som syntetiseras var för sig. Många block blir det, och för vart och ett måste man definiera gränssnitt och randvillkor - constraints.

- Ledtiderna blir alldeles för långa och vi tappar projekttid. Vi talar om dagar eller veckor av syntes innan vi ser något resultat.

Verifiering, då? Det brukar ju ofta pekas ut som en flaskhals.

- Ja, verifiering är naturligtvis också ett stort problem, säger Erik Dagemark.

- Men innan vi klarat syntesen kan vi ju inte komma igång med verifieringen på allvar.

Hur tror han då att framtidens konstruktionsflöde ser ut?

- Vi måste höja oss i abstraktionsnivå och beskriva konstruktionerna grafiskt eller med kod på beteendenivå. Nu gör vi alldeles för mycket på registernivån, säger han och pekar på en figur som liknar en tjockmagad vas - den föreställer dagens metoder.

Utbuktningen på mitten motsvarar registernivån, där dagens konstruktörer lägger det mesta av krutet. Nästa figur, som visar framtidens arbetsgång, liknar mer ett timglas. Den breda toppen visar hur beteendenivån blir viktigare medan den smala midjan motsvarar registernivån. Basen, som visar grind- och nätlistenivån, är däremot bredare än i dagens "vasfigur".

- De allt finare kiselgeometrierna tvingar oss att göra mer av den fysiska konstruktionen själva. Annars klarar vi aldrig timingkraven, säger Erik Dagemark.



Ericsson lyssnar folk till


Men om hans framtidsplaner ska förverkligas gäller det att verktygsleverantörerna kan erbjuda de hjälpmedel som krävs. Här ser

Erik Dagemark en stor fördel i samarbetet mellan olika Ericssonbolag.

- Tillsammans är vi en stor kund. Verktygsbranschen lyssnar verkligen till oss.

Charlotta von Schultz