About / Advertise
Det är väldigt roligt att se Elektroniktidningens nedslag bland svenska företag som utvecklar hårdvara och tjänster relaterade till M2M och Internet of Things. Utmaningen är att vi i Sverige som vanligt är ruggigt duktiga på tekniken, men dåliga på att sälja den och beskriva vad den gör för nytta för våra kunder. Vi utvecklar och fastnar i tekniken på låg nivå men missar tillämpningen uppåt i värdekedjan där de stora pengarna ofta finns.• Effektiviseringar (störst drivkraft nu i finanskris)
• Skapa nya affärer (störst drivkraft när ekonomin vänder)
• Ge bättre (proaktiv) support till kunderna (alla vill behålla sina kunder)
Vart och ett av dessa områden rymmer stor potential för företag om vi bara lyckas förklara hur mycket effektivare man kan bli. Det är grundläggande säljteknik men ack så svårt i praktiken.
Jag upplever också att fokus de senaste åren i huvudsak kretsat kring själva uppkopplingen av prylarna. Jämförbart med internetbubblan runt år 2000 – men det verkligt spännande som också genererar de stora pengarna kommer först därefter.
När allt alltid är uppkopplat, vad händer då? Vad särskiljer två företag som båda har sina produkter uppkopplade? Kanske det blir som med mobilerna där hårdvaran är stapelvara och det som verkligen säljer är anknytning till varumärke eller hur kunden upplever nyttan. Det är en bit kvar tills allt är uppkopplat men det är hög tid att som företag fundera på - ”låt oss anta att allt nu är uppkopplat – vad gör vi då? Vilka affärer kan vi nu skapa?”.
Om man jämför hur olika länder beskriver samma produkt så skulle det kunna se ut så här – där det senare exemplet är lättare för kunden att förstå och därmed köpa.
Svensk produktbeskrivning: ”Vi kan koppla upp din ventilationsanläggning.”
Amerikansk produktbeskrivning: ”Ni kan bli 35 procent energieffektivare”.
Jag tycker att det är dags för oss i Sverige att flytta fokus från grundforskning, komponentutveckling och uppkopplingar mot färdiga tillämpningar, som ligger närmare användaren och attraherar de större pengarna.
Ett spännande exempel är svenska Memoto som utvecklat en avancerad life-logging kamera, väldigt snyggt paketerad, som en färdig tjänst för användaren. Produkten är lätt att förstå och ta till sig, trots att det är mycket teknik under ytan.
Ett annat bra initiativ är forskningen kring upplevd tjänstekvalitet (Quality of Experience) på Blekinge Tekniska Högskola, där man mäter hur användaren (kunden) upplever en tjänst (t.ex. snöplogning eller bildkvaliteten i en film) och sedan aktivt ger återkoppling till tjänsten och påverkar den att bli bättre.
Kan vi i Sverige sedan ändra receptet i våra utbildningar och krydda tekniken med kurser i entreprenörskap, produktpaketering, varumärkesbyggande och säljteknik som naturliga och viktiga delar så tycker jag att vi har tagit ett stort steg mot att svenska företag kan få en större del av kakan.
