Regeringen säger nej till att stycka Telia för att stärka konkurrensen på den svenska telemarknaden. Men ännu har regeringen inte samlat sig för beslut om Telias omstridda miljardinvesteringar inom medie- och informationssektorn samt utanför hemmamarknaden.

Den 10 juni, på Telias bolagsstämma, kommer svaren. Det har kommunikationsminister Ines Uusmann lovat.

Nu i vår skall riksdag och regering ta en rad strategiska beslut om den svenska telepolitiken. De hetaste frågorna gäller Telias framtida roll och position; Telia vill expandera medan konkurrenterna helst vill vingklippa företaget.

Striden startade förra sommaren när Telias planer publicerades av kommunikationsdepartementet. Det första viktiga beskedet kom den 13 mars när regeringen presenterade propositionen om den nya telelagen. Då sade regeringen nej till att stycka Telia.

Telias konkurrenter har nämligen krävt att Telias lokalnät, det så kallade accessnätet, säljs ut och sätts på eget bolag. Tanken är att Telia inte skall få modernisera accessnätet och bygga om det till ett nytt bredbandsnät. Om Telia får göra detta permanentas Telias dominerande roll på marknaden och konkurrensen försvagas, menar konkurrenterna.



EU öppnar sig


Operatören Telenordia hävdar att en uppstyckning av Telia förbätt-rar konkurrenssituationen på den svenska telemarknaden. Regeringens svarar att Telia skall särredo-visa kostnaderna för accessnätet. Anser regeringen verkligen att detta räcker för att tillgodose konkurrensen på marknaden, Telias konkurrenters krav och telekundernas krav?

- Nu öppnar sig hela EU och länderna liberaliserar telemarknaden. Då är det ingen lösning att krossa Telia genom att stycka upp företaget, svarar Ines Uusmann.

- Telenordia ägs av BT, Telenor och Telecom Danmark. I sina hemländer är det inget av dessa bolag som föreslår att de själva skall styckas enligt samma modell som Telenordia föreslår i Sverige för Telia.

- Telenordias resonemang är orimligt eftersom det innebär att Sverige ställs utan ett starkt svenskt telefonbolag, säger ministern.

Hon anger också att först i juni kommer regeringen med besked om de två andra heta telefrågorna; Telias planer att expandera inom medie- och informationssektorn och Telias kapitalförsörjning som ytterst kan leda till en privatisering.



Nya riktlinjer kommer


Regeringen kommer med dessa besked i form av nya riktlinjer för Telias verksamhet som skall redovisas vid Telias bolagsstämma den 10 juni 1997.

Riktlinjerna skall utarbetas under våren och kommunikationsministern fattar själv beslut om innehållet. Riksdagen skall inte behandla riktlinjerna.

- Riktlinjerna kommer att handla om expansionen inom medie- och informationsområdet samt den internationella expansionen, säger Ines Uusmann.

Den omstridda satsningen på media- och informationssektorn kräver investeringar på upp till sex miljarder kronor fram till år 2001, hävdar Telia, som dessutom säger sig behöva fem till tio miljarder kronor i kapitaltillskott.

Ett av skälen är det väldiga investeringsprogrammet; sammanlagt 88 miljarder kronor fram till år 2001.

- Regeringen skall diskutera Telias kapitalbehov i vår. Det är först när regeringen fattat beslut om Telias framtida inriktning som vi verkligen vet hur stort kapitalbehovet är, säger Uusmann.

Göte Andersson



Kraven ökar på teleoperatörerna


Regeringens förslag till ny telelag innebär att statens roll stärks på flera punkter. Alla nätoperatörer som erbjuder publika tjänster skall framöver registreras eller ha licens. De blir då också skyldiga att erbjuda samtrafik med andra nätoperatörer.

Samtidigt förstärks samtrafikkraven och fler nätoperatörer - till exempel mobiltelefonibolagen - måste erbjuda den kostnadsbaserade låga samtrafiktaxan. Kravet gäller inte längre bara Telias telefonnät.

Nytt är också att regeringen vill åstadkomma en heltäckande nummerupplysningstjänst som kan ge information om nummer eller adress för telefon, epost, Internet, allt för samtliga abonnenter i landet.

Den nya telelagen kommer att revideras ofta, nästa gång sannolikt redan hösten 1997. En förklaring till detta är att EU nu formar en gemensam reglering för den inre marknaden och mängder av nya regler, både små och stora, är på väg från Bryssel.

En annan förklaring är den tekniska utvecklingen. Den svenska regeringen planerar utreda hur integration mellan TV, telekom och datakom skall regleras.

Idag finns olika regleringar. Kulturministern härskar över TV och kommunikationsministern över telekom. Idag har USA en sådan övergripande gemensam lagstiftning.