About / Advertise
Tekniq:s arbete med kompetenshöjning medelst uppsökande verksamhet och visionsseminarier borde kunna tjäna som modell för Vinnovas kommande strategi för elektronikområdet i Sverige. Det skriver Elektronikindustriföreningen i ett yttrande till Vinnova.
Elektronik är inte en homogen bransch. Tvärtom - branschen är bred och breddar sig allt mer i takt med att elektronik kommer in överallt, från telekom, fordon, militär utrustning, skogsmaskiner och industriella automationssystem till kläder, papper och hushållsmaskiner. Och av branschens uppskattningsvis 1000 företag är omkring 980 små eller medelstora.Ska hela denna disparata bransch få ett rejält lyft - vilket är ambitionen med den strategi Vinnova just nu jobbar på att utveckla, se länk här och här - så finns en hel del att lära från Tekniq. Denna organisation har i samarbete med KK-stiftelsen under ett antal spridit kunskap om inbyggda system i branscher som traditionellt inte förknippas med elektronik. Genom att besöka nära 1900 företag och ta fram specialdesignade kompetensprojekt har man inte bara stärkt dessa företags konkurrenskraft, utan också åstadkommit en utväxling på tio gånger de satsade pengarna.
En liknande modell skulle Elektronikindustriföreningen gärna se tillämpad med Vinnova som finansiär, jämte eller i stället för KK-stiftelsen. Det föreslår föreningens ordförande Eric Östlund och styrelseledamot Bengt Magnhagen, professor vid Jönköpings ingenjörshögskola.
Bengt Magnhagen understryker dock att kompetensmålet måste bli ännu högre när elektronikbranschen ska lyftas, än när elektroniken skulle spridas till andra branscher som var fallet med Tekniq. "Produktutvecklare måste ha utbildning och kompetens, ofta en spetskompetens" skriver de båda.
- Men vi måste ha uppsökande verksamhet och visionsseminarier, säger Bengt Magnhagen.
Han tror inte att det krävs särskilt mycket pengar för att en sådan satsning ska bli lyckad.
- Det rör sig om småbelopp i sammanhanget, men under en längre tid. Uthållighet och kontinuitet är viktigare än en stor insats, säger han.
Synpunkterna har skickats till Vinnova som svar på verkets anmodan till föreningen att komma med synpunkter. Att Vinnova skulle vilja ha en bredare och mer allomfattande branschförening som diskussionpartner, som Elektroniktidningens nyhetsbrev rapporterade (länk) om i onsdags, är en bild som varken han eller förbundsjuristen Anna Svärdemo Alander på Elektronikindustriföreningens kansli känner igen sig i.
- Vi har mycket bra kontakt med Vinnova, säger Bengt Magnhagen, som också sitter med strategiprojektet referensgrupp.
- Vi representerar nära 200 av branschens omkring 1000 företag, det är inte fy skam, säger han.
Anna Svärdemo Alander påpekar att Elektronikindustriföreningen har som syfte att företräda små och medelstora företag, och att ett tjugotal av branschens bolag därmed faller utanför ramen för föreningen. Men hon påpekar att föreningen vuxit kraftigt de senaste två åren, mycket tack vare att man jobbat hårt med branschgemensamma frågor, exempelvis RoHS-direktivet. Och där har man även samarbetat med Teknikföretagen, där storföretagen är organiserade.
- Visst kan man säga att vi inte gjort tillräckligt. Men vi speglar branschens struktur, och vi jobbar på att växa, säger Anna Svärdemo Alander.
Hela Elektronikindustriföreningens svar till Vinnova finns att läsa här (länk) .
