About / Advertise
Det vikande intresset för ingenjörsyrket bland dagens ungdomar i Sverige är oroande. Om 12 till 15 år ser vi en brist på uppåt 50 000 ingenjörer här i landet. Vad göra? Det diskuterade representanter från regering, näringsliv och utbildningsvärlden på mässan EP/Elektronik under eftermiddagen idag.
– Från Champions League till kvalserien, var står de svenska ingenjörerna idag?Med den frågan drog moderator Ulf Wickbom igång paneldebatten på mässans Stora Scenen under eftermiddagen. Inbjudna till debatten var Mats Lindoff, tekniskchef på Sony Ericsson Peter Gudmundson, rektor på KTH, Anders Johanson, sakkunnig hos Lars Leijonborg samt Peter Larsson på Sveriges Ingenjörer.
– Tekniknivån på våra ingenjörer är det inget problem med, värre är det att färre ungdomar väljer tekniskutbildning. Intresset har sjunkit dramatiskt i hela västvärlden och speciellt i Sverige och i det hänseende är vi i allsvenskan, någonstans i mitten, sade Peter Larsson.
Han får medhåll av de andra debattörerna. Söktrycket till KTH har minskat med 30 procent under de senaste åren och enligt en prognos som Peter Larsson presenterade kommer Sverige att ha en brist på uppåt 50 000 ingenjörer om 12-15 år.
– Och en mycket stor del av dessa är elekronikingenjörer, säger Peter Larsson.
Även Mats Lindoff ser detta som ett stort bekymmer trots att det inte är någon direkt akilleshäl för Sony Ericsson. Företaget är internationellt och anpassar sig efter situationen.
– Vi klarar oss alltid. Vi startar vår verksamhet där det finns ingenjörer. Det kan vara i Lund, Peking eller i USA. Värre är det för många andra företag i landet.
Anders Johanson menar att ingenjörerna behövs i samhället för att skapa nya jobb och kreativa innovationer.
– En bra ingenjör kan skapa jobb för tusentals, sade han.
Någon hållbar förklaring till varför ingenjörsyrket inte lockar i jämförelse med andra yrken gavs inte under debatten. Allt ifrån för svagt engagemang då det gäller att uppmuntra småbarns tekniska nyfikenhet till de tvära kasten i näringslivet vad gäller anställningar togs upp som hinder i rekryteringsprocessen. Fast det sistnämnda problemet borde vara ringa jämfört hos andra yrkesgrupper.
– Inte ens när konjunkturen var som värst hade vi högre arbetslöshet än 4 procent. Idag är den 0,8 procent, sade Peter Larsson.
Samtidigt kunde Peter Gudmundson berätta att KTH ser ett ökat intresse bland studenter från utlandet, vilken är en grupp som vi måste bli bättre att ta vara på framöver. Idag är 3 procent av ingenjörer i Sverige med utländsk bakgrund arbetslösa.
