About / Advertise
Energimyndigheten bejakar utvecklingen inom lysdioder och vill i möjligaste mån bygga upp svensk kompetens inom området. Myndigheten har tagit flera initiativ i den riktningen, bland annat för att få in lysdioder i trafikljus och utrymningsskyltar.
- Idag är lysdioder standard i alla trafiksignaler. Och för utrymningsskyltar har vi fått ner effekten till 0,5 W – det innebär att de 
kan drivas utan reservkraft. Det räcker med kondensatorer, berättar Kalle Hashmi, belysningsansvarig på energimyndigheten.
I samarbete med en svensk kryddproducent har myndigheten också experimenterat med lysdioder i växthus.
– Det visade sig att monokromatiskt ljus från lysdioder gav 43 procent bättre tillväxt än konventionellt natriumljus. Därtill smakade växterna bättre, eftersom de fick en högre halt av eteriska oljor. Och strömförbrukningen blev ungefär hälften, säger Hashmi.
Han är påtagligt entusiastisk över möjligheterna med lysdioder för belysning. Men inte i första hand för möjligheterna att spara energi. Hans huvudskäl är i stället att lysdioder i ett svep gör belysningen till en del av informationssamhället.
– Man kan styra ljusets spektrum och intensitet nästan hur som helst. Från en bråkdel av en procent till maximalt ljus kan gå på en millisekund. Och via sensorer och Internet kan man kommunicera med sin belysning, säger han.
Ett problem för myndigheten är dock att standardiseringen och testmetoderna för lysdioder är långt ifrån klara. Framför allt gäller det livslängdstesterna. Ur myndighetens perspektiv är det därför inte tillrådligt att generellt rekommendera lysdioder för belysning.
Det hindrar inte myndigheten från att se att tekniken har uppenbara fördelar i vissa nischer, och där göra punktinsatser. I höst ska man exempelvis testa belysning i trapphus, där konventionella lysrör ska bytas mot lysdiodsbelysning.
– 16 stycken 2 W lysrör byts mot 12 stycken 1 W lysdioder. De styrs av närvarosensorer som byggs in i samma elektronik som styr lysdioderna. Vi räknar med att strömförbrukningen går ner från 350 till 29 kWh per år, och att det hela återbetalar sig på mindre än 1,5 år, säger Hashmi.
Försöken ska komma igång senare i år och genomföras i 500 trapphus, i samarbete med ett antal hyresvärdar. De boende ska få komma med synpunkter om de upplever någon kvalitetsskillnad. Faller försöket väl ut ska liknande teknik provas i hissar. Därtill hoppas Kalle Hashmi få igång andra försök med lysdiodsbelysning i kommersiella kyl- och frysdiskar, och i en större klädbutikskedja.
– I frysdiskar borde tekniken passa perfekt. Vanliga lysrör får sämre egenskaper i kyla, medan lysdioder tvärtom ger högre ljusutbyte när det är kallt, säger han.
Ytterligare en satsning görs i samarbete med Vägverket. Ett antal olika belysningstekniker, däribland lysdioder, ska testas för vägbelysning på ett par platser i Göteborg.
