Lundabolag vill sänka Googles elräkning

I takt med att allt fler tjänster flyttar ut i molnet ökar behovet av stora datahallar. Det här gynnar inte bara servertillverkarna, det behövs också stora mängder växelkretsar för att skyffla data. Här har nystartade Packet Architects i Lund hittat sin nisch. Företaget har tagit fram en switcharkitektur som kan sänka elförbrukningen ordentligt, och därmed också driftskostnaden.

– Vi är ett gäng om jobbade ihop på Switchcore. Vi gick år olika håll när bolaget avvecklades men har hela tiden letat efter nya marknader där vår kunskap kan användas.

Det säger Kenny Ranerup som tidigare var teknikchef på Switchcore, ett bolag som utvecklade switchkretsar för Ethernet. Nu håller han tillsammans med sju före detta kollegor på att dra igång Packet Architects. Den här gången är siktet inställt på switchkretsar för datahallar.

Bara Google uppges ha runt 25 datahallar runt om i världen med flera hundra tusen servrar i varje. Till varje server behövs dessutom en switchkrets. Antalet datahallar växer snabbt och enbart marknaden för switchkretsar förväntas vara värd 3,4 miljarder dollar år 2014.

I den siffran ingår inte bara de stora datahallarna av Google-klass utan även mindre datahallar för enskilda företags behov. Packet Architects planerar för en familj av kretsar som kan täcka in en stor del av marknaden där Broadcom idag är ledande.

– Elkostnaden dominerar driftskostnaden. Man har fått ner förbrukningen på själva beräkningskraften men inte gjort så mycket på switcharna. Där har vi en lösning som för en anläggning med 240 000 servrar skulle kunna minska för brukningen från 7 MW till 2 MW.

Allt handlar dock inte om effektförbrukningen. Datatakten ligger på 1 Gbit/s eller mer, komplexiteten är stor och man vill självklart också ha koll på prestanda.

– Man har haft svårt att lösa det här med de kretsar som finns tillgängliga idag. Vi har idéer om hur man kan bygga effektiva switchar som hanterar det.

Packet Architects startade sent i höstas. Än så länge har man inte börjat designa några kretsar utan har koncentrerat sig på att definiera produkterna liksom att träffa potentiella kunder och samarbetspartners.

– Vi vet ganska väl vilken marknad vi adresserar. Den största utmaningen är inte teknikutvecklingen utan att hitta investerare.

För det handlar om förhållandevis mycket pengar, runt 250 miljoner kronor. Det beror till stor del på att företaget planerar att använda en 28 nm-process när det väl är dags att designa kretsarna om något år. Att man siktar på en såpass avancerad process hänger samman med att kretsen blir stor, 100 till 200 kvadratmillimeter. Större delen av ytan kommer dock att vara RAM-minne, och med en så stor krets, en potentiell volym uppåt miljonen kretsar per år blir det helt enkelt billigare med en mer avancerad process.

Företaget har haft kontakt med potentiella partners som, enligt Kenny Ranerup, är beredda att delta i finansieringen.