About / Advertise 
EU:s kommande satellitnät Iris² får en allt tydligare militär roll. Unionen pekar själv ut försvar, militär, gränsbevakning och militära drönare som centrala användare. Nu förstärks nätet med ytterligare 66 satelliter.
EU-kommissionen och SpaceRISE-konsortiet har slutfört förhandlingarna om IRIS² och undertecknat ett genomförandeavtal. Därmed går projektet från planering mot fullskalig utbyggnad. Samtidigt utökas konstellationen med 66 satelliter för att stärka kapaciteten för försvar, säkerhet och räddningstjänster.
EU är tydligt med vilka som framför allt ska använda nätet. Iris² ska huvudsakligen stödja myndigheter och samhällsviktiga tjänster, där militären, polisen, räddningstjänsten och gränsbevakningen nämns uttryckligen. Bland användningsområdena finns också EU-godkända försvarsanvändare samt civila och militära drönare. Kommersiella tjänster ska erbjudas parallellt.
Den förstärkta konstellationen ska bestå av totalt 348 satelliter. Av dessa placeras 330 i låg omloppsbana, LEO, och 18 i medelhög omloppsbana, MEO. LEO-satelliterna ger snabbare förbindelser med kortare fördröjning, medan MEO-satelliterna kan täcka betydligt större områden.
Iris² beskrivs ofta som Europas svar på Starlink. Men till skillnad från SpaceX kommersiella satellitnät byggs IRIS² från början som strategisk europeisk infrastruktur, där säkra myndighets- och försvarsförbindelser står i centrum. EU framhåller själv digitalt oberoende och möjligheten att upprätthålla kommunikationen under kriser som centrala mål för systemet.
Det betyder inte att Iris² enbart blir ett militärt nät. Det ska också användas för bland annat kriskommunikation, telemedicin och förbindelser till avlägsna områden och skapa möjligheter för kommersiella tjänster. Men den senaste utbyggnaden visar tydligt hur försvar och säkerhet har fått större tyngd i projektet.
De första Iris²-satelliterna ska skjutas upp med europeiska bärraketer 2029. De första tjänsterna för godkända myndighetsanvändare inom EU planeras till 2030.
Nätet ska opereras av SpaceRISE, som består av SES, Eutelsat och Hispasat. Europeiska rymdorganisationen ESA är teknisk myndighet, medan EU:s rymdprogrambyrå EUSPA ansvarar för tillhandahållandet av myndighetstjänster.
