About / Advertise
Snabbare simuleringar, enklare att använda och med ett förbättrat gränssnitt. Version 18 av Altium Designer är omgjord från grunden för att öka produktiviteten.
– Vi har skrivit om stora delar av koden för att kunna gå från 32 till 64 bitar. Den stora fördelen är att det ger tillgång till ett större minne, man slipper skyffla runt data så mycket, säger Christian Keller, som är FAE på Altium.
Många av konkurrenterna har redan tagit steget men Altiums kunder var inte redo.
– De hade XP och var nöjda med 32 bitar. Idag har alla 64-bitarssystem med multitrådning och flera kärnor.
Steget till 64-bitar gör det exempelvis möjligt att simulera olika delar av designen parallellt i olika kärnor dessutom går det snabbare att få fram produktionsdata när konstruktionen väl är klar.
– Det kommer fler uppdateringar framöver som drar nytta av parallelliteten.
En kanske mer påtaglig förändring är att användargränssnittet moderniserats.
– Nu är allt i svart och blått, det ser ut lite som i Adobes program. Och så har vi konsoliderat menyerna genom att plocka undan sådant som inte används så ofta, säger Christian Keller.
Samtidigt har företaget hållit kvar vid den äldre strukturen för att användarna ska känna igen sig.
Precis som förut går det att dubbelklicka på en komponent, men numera dyker egenskaperna upp i en panel inklusive all funktionalitet. Ändrar man i konstruktionen ser man direkt hur data i panelen ändras. Alternativt kan man ändra parametrar direkt i panelen varvid det slår igenom i konstruktionen.
Idag är konstruktionerna ofta uppdelade i flera kort för att få plats i det tillgängliga utrymmet. Risken är dock att kortet inte får plats om någon eller några komponenter är för höga.
För att lösa problemet finns ett röntgenläge där man kan titta in i den tilltänkta kapslingen för att kontrollera att kortet ryms och att det inte krockar med andra kort eller komponenter.
Ytterligare en funktion som förbättrats är den automatiska ledningsdragningen där man numera får hjälp med att dra och matcha ledare mellan exempelvis en FPGA och ett minne.
– Förut kunde man bara definiera en kanal, nu finns det mycket mer möjligheter att sätta parametrar, säger Christian Keller.
