En kurs för 14 invandrade civilingenjörer i AXE-teknik har lett till något av ett genombrott för avdelningen Internationella ingenjörer vid Stockholms arbetsförmedling.

Men ovissheten om vad en utländsk utbildning är värd gör att många företag tvekar att anställa.

- Senaste halvåret har vi fått stort gensvar, säger Anders Rosell, handläggare vid avdelningen Internationella ingenjörer vid arbetsförmedlingen i Stockholm.

Det började förra året med att datakonsultfirman Frontec vände sig till Internationella ingenjörer för att få tag på folk. Arbetsförmedlingen betalade för att Frontec skulle ge de utvalda ingenjörerna en kurs i AXE-teknik, vilken skulle leda fram till en anställning. Kursen började i april och omfattade tre månader teori och tre månader praktik inom Frontec och Ericsson.

Av de 14 som började kursen arbetar nu 13 inom Frontec och Ericsson. Det goda utfallet har fått Ericsson Telecom, Ericsson Radio och nätverksleverantören Upnet att själva dra igång var sin kurs för 15 ingenjörer.



Söker kompetensen


- Grunden är att vi söker kompetens, säger Carl-Erland Schröder, informationschef på Frontec.

- Om den sedan finns hos män eller kvinnor, eller hos svenskar eller invandrare spelar ingen roll.

Schröder betonar dock att invandrarnas erfarenhet av att jobba i olika miljöer är till nytta i konsultarbetet, och att den initiativförmåga som krävs för att man ska våga lämna sitt hemland också påverkar arbetet positivt. Enligt Schröder märks dessa faktorer påtagligt i de invandrade ingenjörernas arbete.

På Ericsson Telecom håller Ellert Carlsson i kontakterna med Internationella ingenjörer. Han är mycket nöjd med Fronteckursens resultat, men noterar samtidigt att sådana kurser inte på långt när kan omfatta alla invandrade ingenjörer.

- Vi vill att den kull som kommer ska vara så bra att alla kan få jobb direkt efter kursen. Därför lägger vi ner mycket tid på urvalsprocessen. Vi tittar även på personlig lägg-ning - att det är personer som verkligen vill nånting. En del faller på det.



Vad betyder titeln?


Både Carl-Erland Schröder på Frontec och Anders Rosell på Internationella ingenjörer pekar på svårigheten för företag att veta vad en titel från en utländsk utbildning betyder.

- Där skulle ju eventuellt arbetsförmedlingen kunna göra en insats genom att beskriva hur de olika utbildningssystemen fungerar, säger Carl-Erland Schröder. Framför allt mindre företag, men även vi, stöter ju ibland på kompetens från länder som vi inte är säkra på. Då skulle vi kunna gå till dem och fråga vad en examen från till exempel Bagdads universitet innebär.

Alexander Kristofersson



AXE-kursen gav dem jobb hos Ericsson


- Den här kursen var bron som förde mig från arbetslöshet in i arbetslivet. Jag har jobb tack vare den, säger Halim Mallo.

Han och Petrus Hanna Odish är två av de invandrade civilingenjörer som gick Frontec-kursen. Idag jobbar de med ISDN-utveckling på Ericsson Telecom.

- I början när jag kom till Sverige hade jag ingen aning om hur det skulle bli med jobb, men när jag bestämt mig för att det här var mitt nya hemland bestämde jag mig för att kämpa.

Det säger Halim Mallo, som 1990 med kort varsel flydde från Libanons huvudstad Beirut, där han fyra år tidigare tagit examen som civilingenjör inom elektronik.

I Beirut hade han bland annat jobbat som konsult inom telekommunikation.

Efter att ha lärt sig språket ordentligt skickade han ansökningar till tio olika arbetsplatser. Det gav tre intervjuer men inget jobb.

- Jag insåg att jag måste utbilda mig vidare, säger Halim Mallo.

Efter att ha börjat från tredje året på KTHs E-linje, och läst ungefär ett år, fick han erbjudande av Internationella ingenjörer att gå Frontecs kurs. Han tackade ja, gick kursen hos Frontec, gjorde praktiken hos Ericsson och på den vägen är det.

- Nu måste jag kämpa vidare. Det räcker inte att bara säga 'nu har jag kommit in', säger Halim Mallo.

- Ericsson är 100 år gammalt och jag är fyra månader gammal i Ericsson.



Lättare än kursen


Petrus Hanna Odish kom också till Sverige som flykting, 1993. Han berättar att han nästan hade gett upp hoppet om ett svenskt jobb när han fick nys om kursen. Petrus Hanna Odish är från Iraks huvudstad Bagdad, vars tekniska högskola han har sin civilingenjörsexamen ifrån.

I Irak hade han mest jobbat med hårdvara för transmission och var orolig för att det skulle bli svårt att lära in Frontecs mer programvaruinriktade kurs.

- I början undrade jag hur det skulle gå. Allt var nytt. Det var hård press och mycket stress, men när vi började praktiken upptäckte vi att det var lättare än kursen, säger Petrus Hanna Odish.