About / Advertise
När Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, delade ut sina högt renommerade guldmedaljer till svenska forskare och innovatörer fick elektronikområdet stor uppmärksamhet.
Gunnar Fant, svensk talforsknings grand old man, har fått motta Akademiens stora guldmedalj, en av Sveriges mest prestigefyllda utmärkelser. Gunnar Fant, idag professor emeritus sedan 1987 men alltjämt arbetande "minst heltid", etablerade den första talforskningsgruppen vid KTH redan 1945. Hans forskning ligger bakom en stor del av de datorer som idag kan förstå och producera tal. Det japanska projektet att översätta tal per telefon mellan japanska och andra språk, så att exempelvis en svensk och en japan ska kunna kommunicera i realtid, är en annan spekulativ tillämpning av Fants forskning.
Fant är en av Sveriges riktigt framstående tvärvetenskapliga forskare. Hans fält omfattar bland annat teleteknik, datorteknik, lingvistik, fysiologi och pedagogik. Han har också ett stort intresse för hjälpmedel åt döva och människor med talsvårigheter.
- Det finns ofta en övertro på datorer. Det är kunskap om språk, tal, hörsel och om människan som är det viktiga, sade Gunnar Fant i samband med medaljutdelningen.
Bättre robotar
En nästan lika fin utmärkelse, Akademiens Guldmedalj, tilldelades Torgny Brogårdh, teknologie doktor och teknikstrateg på ABB. Han har varit en av de drivande krafterna bakom ABB Robotics numera världsberömda orangefärgade robotar och har ett femtontal patent inom robotområdet. IVA motiverar valet av Brogårdh med att han "i produktutvecklingen har utnyttjat sin unika förmåga att praktiskt kunna använda sina teoretiska kunskaper och forskningsmetodiska arbetssätt".
Hans arbete har gjort ABB-robotarna snabbare, noggrannare och billigare att producera, vilket gett dem nya tillämpningsområden.
För närvarande är han en av krafterna bakom ett kompetenscentrum med ABB Robotics och Linköpings Universitet som tyngsta spelare. Samarbetet mellan högskolan och industrin tycker han är viktigt. Men han konstaterar att ett lyckat samarbete inte bara kräver tekniska lösningar, utan också att man överbryggar de kulturella skillnaderna.
En tredje utmärkelse - Akademiens guldplakett - tilldelades Bengt Nilsson, en av Sveriges pionjärer inom nanoteknik. Han är civilingenjör och föreståndare för det nationella nanometerstrukturlaboratoriet vid Chalmers. Där framställs komponenter med storlekar ner till 10 nm för forsknings- och industriändamål. Komponenterna används till tunnelövergångar, supraledande länkar, lågbrusiga transistorer och gitter för halvledarlasrar.
Adam Edström
