Två tyska forskarlag får vardera 50 miljoner kronor i statliga stödpengar för att utveckla elektroniska system som kanske kan hjälpa blinda att åtminstone få begränsad ledsyn.
Grundidén är att ersätta impulserna från de skadade syncellerna, tapparna och stavarna. I det ena projektet opereras en krets med 7 000 minimala ljuskänsliga element in under näthinnan. Det infallande ljuset alstrar elektricitet vilket retar de nerver som sitter på näthinnans undersida och leder till hjärnan.
Kakafoni av ljus
Djurförsök pekar på att impulserna faktiskt leder till ökad aktivitet i hjärnan. Den fysiska förbindelsen mellan tekniska och biologiska system fungerar alltså. Men frågan är om resultatet blir mer än en kakafoni av ljusblixtar. Forskarlaget i den sydtyska universitetsstaden Tübingen hoppas att hjärnan skall lära sig tolka signalerna.
Kollegorna i Bonn satsar istället på att skapa ett intelligent synsystem redan innan signalerna vidarebefordras till hjärnan. Här sitter bildsensorn i en glasögonbåge. Bågen är också utrustad med en krets med ett neuralt nätverk som tränats på patienten.
Signalerna sänds sedan till en andra krets, som sitter på näthinnan och är ansluten till synnerverna med 500 kontakter.
I första hand hoppas forskarna kunna ge patienter med sjukdomen petinitis rigmentosa rudimentär ledsyn. De förnekar att det är frågan om avancerad science fiction.
De hävdar att de håller på att ta ett nytt steg när det gäller stöd för kroppsliga funktioner med hjälp av mikroelektronik.
Idag används såväl pacemakers som ansluts till hjärtat och handflatsstora kombinerade mikrofoner och datorer som står i förbindelse med hörselnerven. Det senare systemet hjälper ett tusental tyskar att uppfatta ljud.
Forskningsministern Jürgen Rüttgers hoppas att de två projekten ska göra Tyskland ledande inom neuroteknik. Konkurrens finns till exempel i ett liknande projekt i Massachusetts i USA.