About / Advertise
Det kan vara så många som 250 elektronikkonstruktörer som får psykiska bekymmer varje år på grund av den könsmässiga snedfördelningen på arbetet.
En färsk doktorsavhandling, skriven av Gunnel Hensing vid avdelningen för socialmedicin vid Hälsouniversitetet i Linköping, visar att en könsmässig snedfördelning i yrkesgruppen har starkt samband med hur många som drabbas av psykisk ohälsa.
Det handlar om frånvaro främst på grund av depressioner, ångestsjukdomar, alkoholproblem och krisreaktioner. Psykosfall har uteslutits i undersökningen, men de är så få att de ändå inte skulle påverka statistiken nämnvärt.
Såväl kvinnor som män löper ökad risk för psykiska problem när könsfördelningen är ojämn, vilket den ju är i mycket hög grad bland elektronikkonstruktörer.
200 män - 50 kvinnor
Elektroniktidningen har gjort en uppskattning, byggd på de generella siffrorna från Linköping, av hur många svenska elektronikkonstruktörer som varje år får psykiska problem i samband med yrkesgruppens sneda könsfördelning. Uppskattningen visar att så många som 250 konstruktörer, 200 män och 50 kvinnor, varje år råkar ut för det (minst en gång, och i minst en vecka) av någon anledning relaterad till könsfördelningen.
Totalt uppskattar vi att sådan psykisk ohälsa varje år drabbar runt 500 män och 75 kvinnor i yrkesgruppen. Bland de kvinnliga konstruktörerna skulle alltså två av tre fall kunna bero på faktorer kopplade till könsfördelningen. Hur vi har räknat framgår av figuren nedan. Det ska noteras att vår uppskattning är mycket grov. Flera antaganden har gjorts i brist på specifik statistik, och orsakssambanden är ännu inte undersökta.
Gunnel Hensing ska nu forska vidare i orsakerna till de här sambanden.
- Man vet att starkt socialt stöd är väldigt viktigt för den psykiska hälsan. Mycket av det sker i informella sammanhang. Man är till exempel inte med på en tjejmiddag om man är man. Det skulle vara intressant att se om det hade med sådant att göra, säger Gunnel Hensing.
Alexander Kristofersson
"Vi har inte känt till problemet"
För elektronikkonstruktörernas fack- och intresseföreningar kommer uppgifterna om en stark koppling mellan den psykiska hälsan och könsfördelningen som en total nyhet.
- Det är en fullständigt ny uppgift, och eftersom vi inte varit uppmärksammade på det här tidigare så har vi naturligtvis inte gjort något åt det, säger Jöran Tjernell, tillförordnad förbundsdirektör för Civilingenjörsförbundet.
Inte heller på Industritjänstemannaförbundet, SIF, eller hos Svenska elektro- och dataingenjörers riksförening, SER, har man hört talas om problemet, trots att en så stor del av dem som sjukskrivs med psykiatrisk diagnos i dessa grupper tycks bli det av orsaker relaterade till könsfördelningen i yrket.
- Vi har haft nätverk med möten där kvinnliga medlemmar har kunnat ta upp problem och så, men det har handlat mer om karriär och lön.
Jöran Tjernell tycker att det är arbetsgivarnas ansvar att arbetsmiljön blir jämnt könsfördelad, och att de bör tänka på det vid rekryteringar och indelningar av avdelningar och projektgrupper.
Han tycker det är bra att siffrorna kommer fram men tycker att det är dåligt om det skrämmer flickor från att söka ingenjörsutbildningar.
SERs ordförande Karsten Larsen hyser liknande oro.
- Det här är synd. Det finns ju inget i tekniken som säger att kvinnor skulle klara det sämre än män.
AK
