About / Advertise
På Ericsson gillar man inte att folk kallar Bluetooth för Blåtand. Kan det ha något att göra med rädslan för sammanblandning med en sylttillverkare utanför Sundsvall?
Det heter Bluetooth. Inte Blåtand. Det har Ericsson bestämt. Och där blir man inte lycklig när någon tar sig för att försvenska denna så hypade radioteknik.
I våras skickade Ericsson därför ut uppmaningar till personalen om att koncernspråket engelska minsann gäller även för detta varumärke.
Uppmaningen skickades även till en del medier. Att tidningar och tv högaktningsfullt struntade i uppmaningen avskräckte inte Ericssons pressavdelning.
- Kan folk skriva Windows kan de väl lära sig att skriva Bluetooth också, sa Mikael Westmark, pressansvarig på Ericsson, till tidningen Dagens Media i våras.
Man undrar vad Lennart Hellsing skulle säga. Om Ericsson fick bestämma skulle väl bokstaven H i hans ABC-bok lyda ungefär som följer:
"Harold Bluetooth and his brother
Stretch their toes while brushing one tooth after the other
Harold Bluetooth thinks it´s true
that if you didn´t get so blue
Then blueberries would taste much better too"
Hade det poemet blivit en av barnlitteraturens historiska pärlor? Tja, det hade åtminstone passerat Ericssons pressavdelning.
Ett skäl till Ericssons avoghet vara den tuffa konkurrensen. Till skillnad från Bluetooth så var man nämligen långt ifrån först med Blåtand.
För i Stöde, utanför Sundsvall, har företaget Blåtand AB huserat i över tio år, alltså mycket längre än Bluetooth existerat. Blåtand AB tillverkar sylt, och inte vilken sylt som helst utan delikatessylt på blåbär (förstås), hallon och andra skogens håvor. Förpackade och levererade i tjusiga trälådor.
Webbsida har man också - www.blatand.com. (Att Blåtand AB skulle lyckas förmå Ericsson att använda sylten i marknadsföringssyfte verkar dock under rådande omständigheter synnerligen osannolikt.)
Då är man på Ericsson säkert lyckligare över det enorma genomslag som namnet Bluetooth fått bland nya företag. För närvarande verkar det ju startas betydligt fler firmor som börjar på Blue än det finns produkter med Bluetooth i.
På Gula Sidornas webbtjänst listas 74 Blue-nånting-företag. Och många av dem verkar vilja haka på Bluetoothtåget.
Som Bluetronics, Bluechip, Bluelabs, Bluebiz, Blue2Space eller Blue Systems.
Till och med IBM, vars självironi länge var totalt obefintlig, har numera börjat kalla sig självt för Big Blue i halvofficiella sammanhang och bjuder in journalister varje onsdag till ett evenemang kallat Blue Wednesday.
Blått har till och med blivit så hippt i företagsvärlden att aktieanalytiker numera uteslutande bär blå skjortor. Hollywoodbilden av finansknutten i vit skjorta med breda röda hängslen stämmer alltså inte längre.
Trendkänsliga Elektroniktidningen, som för övrigt har haft en blå logotyp sedan starten 1992, spår därför härmed en renässans för en nästan utdöd musikstil: bluesen. Samt att kulturfilmer som Det Stora Blå och Den Blå Filmen tas upp igen på biograferna. Och att Pripps Blå når nya försäljningsframgångar. Fast just det kan man i så fall inte skylla på Ericsson.
I våras skickade Ericsson därför ut uppmaningar till personalen om att koncernspråket engelska minsann gäller även för detta varumärke.
Uppmaningen skickades även till en del medier. Att tidningar och tv högaktningsfullt struntade i uppmaningen avskräckte inte Ericssons pressavdelning.
- Kan folk skriva Windows kan de väl lära sig att skriva Bluetooth också, sa Mikael Westmark, pressansvarig på Ericsson, till tidningen Dagens Media i våras.
Man undrar vad Lennart Hellsing skulle säga. Om Ericsson fick bestämma skulle väl bokstaven H i hans ABC-bok lyda ungefär som följer:
"Harold Bluetooth and his brother
Stretch their toes while brushing one tooth after the other
Harold Bluetooth thinks it´s true
that if you didn´t get so blue
Then blueberries would taste much better too"
Hade det poemet blivit en av barnlitteraturens historiska pärlor? Tja, det hade åtminstone passerat Ericssons pressavdelning.
Ett skäl till Ericssons avoghet vara den tuffa konkurrensen. Till skillnad från Bluetooth så var man nämligen långt ifrån först med Blåtand.
För i Stöde, utanför Sundsvall, har företaget Blåtand AB huserat i över tio år, alltså mycket längre än Bluetooth existerat. Blåtand AB tillverkar sylt, och inte vilken sylt som helst utan delikatessylt på blåbär (förstås), hallon och andra skogens håvor. Förpackade och levererade i tjusiga trälådor.
Webbsida har man också - www.blatand.com. (Att Blåtand AB skulle lyckas förmå Ericsson att använda sylten i marknadsföringssyfte verkar dock under rådande omständigheter synnerligen osannolikt.)
Då är man på Ericsson säkert lyckligare över det enorma genomslag som namnet Bluetooth fått bland nya företag. För närvarande verkar det ju startas betydligt fler firmor som börjar på Blue än det finns produkter med Bluetooth i.
På Gula Sidornas webbtjänst listas 74 Blue-nånting-företag. Och många av dem verkar vilja haka på Bluetoothtåget.
Som Bluetronics, Bluechip, Bluelabs, Bluebiz, Blue2Space eller Blue Systems.
Till och med IBM, vars självironi länge var totalt obefintlig, har numera börjat kalla sig självt för Big Blue i halvofficiella sammanhang och bjuder in journalister varje onsdag till ett evenemang kallat Blue Wednesday.
Blått har till och med blivit så hippt i företagsvärlden att aktieanalytiker numera uteslutande bär blå skjortor. Hollywoodbilden av finansknutten i vit skjorta med breda röda hängslen stämmer alltså inte längre.
Trendkänsliga Elektroniktidningen, som för övrigt har haft en blå logotyp sedan starten 1992, spår därför härmed en renässans för en nästan utdöd musikstil: bluesen. Samt att kulturfilmer som Det Stora Blå och Den Blå Filmen tas upp igen på biograferna. Och att Pripps Blå når nya försäljningsframgångar. Fast just det kan man i så fall inte skylla på Ericsson.
Adam Edström
