About / Advertise
När det första året av det europeiska forskningsprogrammet Medea+ summeras kan man konstatera att det svenska deltagandet är hyfsat. Men gapet till de stora länderna som Holland, Frankrike, Italien och Tyskland är fortfarande avgrundsdjupt.
Fokus för Medea+ ligger på teknik och tillämpningar för system på kisel. Målsättningen är att stärka Europas ledande ställning inom bland annat fordonselektronik, smarta kort, trådlös och trådbunden kommunikation liksom inom tillverkningen av avancerade systemkretsar för dessa tillämpningar.
Den enskilt största satsningen är på extrem UV-litografi där Holländska ASML slåss med japanska Nikon och Canon om världsmarknaden.
I ExtremUV-projektet deltar bland annat svenska Innolite som utvecklar en ljuskälla för mycket korta våglängder på 13,5 nm.
- Medeaprojektet är en väldigt viktig del för oss och ligger helt rätt i tiden, säger Lars Rymell på Innolite som satte igång sin verksamhet i början på året.
- Vi skulle ändå haft samarbete med europeiska företag men genom Medea+ får vi en möjlighet att hålla fler kontakter flytande. Samtidigt satte arbetet med ansökan en press på oss att formulera våra mål.
även svenska Coding Technologies deltar i Medea+ via sitt tyska kontor. Deltagandet är finansierat av tyska myndigheter. Parallellt deltar Codings svenska kontor i Eurekaprojektet DIAM.
Tekniken fungerar som en turbo för talkodare och används för att förbättra AAC-kodaren som är efterföljaren till mp3.
- Med turbokodaren klarar man sig med 24 kbit/s och får ändå kristallklart ljud, säger Lars Liljeryd på Coding Technologies.
Tanken är att de föråldrade mellanvågs- och långvågsnäten för rundradio ska uppgraderas till digital teknik. Lösningen har implementerats i en krets och man har också genomfört en demonstration.
- En sändare i Portugal hördes perfekt ända upp till Kotka i norra Finland.
Trots att Medea+ nu rullar på för fullt är det inte för sent att hoppa på tåget. Programmet löper över åtta år med en avstämning halvvägs och nästa ansökningsomgång äger rum under kvartal två och tre nästa år och sedan finns ytterligare en chans året därpå.
De svenska projekten finansieras av företagen själva och av det statliga innovationsverket Vinnova. Verkets pengar går dock bara till högskolor och småföretag.
- Det finns dock inget formellt hinder för oss att backa upp storföretagen men vi har inga pengar till det. Det flesta andra länder stödjer sina företag med avsevärda summor, säger Sven-Ingmar Ragnarsson på Vinnova.
För innevarande år finns 25 miljoner avsatta till så kallade Eurekaprojekt varav 14 miljoner lagts på Medea+.
Den enskilt största satsningen är på extrem UV-litografi där Holländska ASML slåss med japanska Nikon och Canon om världsmarknaden.
I ExtremUV-projektet deltar bland annat svenska Innolite som utvecklar en ljuskälla för mycket korta våglängder på 13,5 nm.
- Medeaprojektet är en väldigt viktig del för oss och ligger helt rätt i tiden, säger Lars Rymell på Innolite som satte igång sin verksamhet i början på året.
- Vi skulle ändå haft samarbete med europeiska företag men genom Medea+ får vi en möjlighet att hålla fler kontakter flytande. Samtidigt satte arbetet med ansökan en press på oss att formulera våra mål.
även svenska Coding Technologies deltar i Medea+ via sitt tyska kontor. Deltagandet är finansierat av tyska myndigheter. Parallellt deltar Codings svenska kontor i Eurekaprojektet DIAM.
Tekniken fungerar som en turbo för talkodare och används för att förbättra AAC-kodaren som är efterföljaren till mp3.
- Med turbokodaren klarar man sig med 24 kbit/s och får ändå kristallklart ljud, säger Lars Liljeryd på Coding Technologies.
Tanken är att de föråldrade mellanvågs- och långvågsnäten för rundradio ska uppgraderas till digital teknik. Lösningen har implementerats i en krets och man har också genomfört en demonstration.
- En sändare i Portugal hördes perfekt ända upp till Kotka i norra Finland.
Trots att Medea+ nu rullar på för fullt är det inte för sent att hoppa på tåget. Programmet löper över åtta år med en avstämning halvvägs och nästa ansökningsomgång äger rum under kvartal två och tre nästa år och sedan finns ytterligare en chans året därpå.
De svenska projekten finansieras av företagen själva och av det statliga innovationsverket Vinnova. Verkets pengar går dock bara till högskolor och småföretag.
- Det finns dock inget formellt hinder för oss att backa upp storföretagen men vi har inga pengar till det. Det flesta andra länder stödjer sina företag med avsevärda summor, säger Sven-Ingmar Ragnarsson på Vinnova.
För innevarande år finns 25 miljoner avsatta till så kallade Eurekaprojekt varav 14 miljoner lagts på Medea+.
Per Henricsson
