Högskolorna - grogrund för tillväxt Huvuddelen av företagen som utnyttjar halvledarlabb i Sverige har sina rötter i de svenska högskolemiljöerna. Sjutton av de trettio företagen som är med i Elektroniktidningens kartläggning har sitt ursprung i svenska högskolor eller forskningsinstitut. Från KTH i Stockholm kommer Spectrogon, Optillion, Phoxtal, Cobolt och Silex Microsystems. De två sistnämnda har dessutom rötter i forskningsinstitutet Acreo, likt Strand Interconnect, Svenska Grindmatriser och Advanced Microwave Device Solution (AMDS). Även Chalmers i Göteborg kan stoltsera med en mängd avknoppningar under årens lopp, såsom Lightlab, Cellectricon, Samba Sensors, Norse Semiconductors, Radians Innova och Sitek Electro Optics. Och skånska Obducat är, som sig bör, delvis en spin-off från Lunds universitet medan de två företagen Okmetic (ej med i översikten) och Applied Sensor har starka band till Linköpings universitet. På väg in på arenan är också Solibro från Uppsala universitet. Företaget, som utvecklar tunnfilmssolceller, har skrivit avtal med ångströmlaboratoriet och planen är att det så småningom ska in med egen personal där.

Hela artikeln som PDF

Totalt visar det sig vara nära trettio företag som utnyttjar miljöer för halvledartillverkning i landet, varav elva säger sig ha produktion i egna lokaler. Gemensamt för de flesta företag med produktion i egen anläggning är att de är relativt små, med allt från en handfull till ett sextiotal anställda. Det är enbart Zarlink, Flir Systems och Micronic Laser Systems som kan skryta med att ha en personalstyrka som når uppåt tvåhundra eller däröver.

Tyska Infineon, som tog över Ericsson Microelectronics halvledarverksamhet i Kista förra året, har en annan sits. Idag driver företaget tillverkningen i halvledarfabriken, men vid köpet tog man enbart över spetskompetens inom rf-området, ytterligare några produkter samt 700 personer, de flesta konstruktörer. Fabrik och driftspersonal blev kvar hos Ericsson.

Redan vid köpet stod det klart att produktionen kommer att flyttas över till Tyskland. Sedan i våras har Ericsson därför varslat alla anställda i halvledarfabriken och planen är att de sista ska lämna fabriken under nästa år.

Bo Andersson vd på Ericsson Micro Components (fd Microelectronics) har emellertid inte givit upp hoppet för halvledarfabriken ännu.

- Vi ser över möjligheten hur fabriken kan utnyttjas framöver, det är självklart intressant både för Infineon och Ericsson, säger Bo Andersson.

Han vill däremot inte kommentera hur Ericsson går till väga för att hitta nya användare eller om det finns några förhandlingar på gång.

Eget renrum

Hur det än går med Ericssons submy-fab så innebär inte en stängning att svensk halvledarindustri dör. Ett ypperligt bevis på detta är Kistaföretaget Silex. Företaget, som bara har några år på nacken, utvecklar mikromekaniska komponenter och har redan hunnit med att utnyttja alla tre högskolelabb.

Idag har Silex sin huvudsakliga verksamhet i KTHs labb, medan ångström fungerar som back-up. Planen är emellertid att all tillverkning ska föras över till ett eget renrum med egen utrustning redan nästa år.

- Vi har långt gångna planer på en egen tillverkningslina. Inget kontrakt är skrivet ännu, men vi hoppas göra det innan sommaren, säger vd Jan Nerdal.

Lokalen ligger i Stockholmstrakten - mer specifik vill han inte vara - och den ska inhysa en hel produktionslina som har tillräcklig kapacitet för företagets behov. I januari ska överflyttningen vara avklarad.

- Men vi kommer även fortsättningsvis att använda KTHs labb för forskning och prototyptillverkning, säger han

För Silex och många fler företag i branschen är högskolornas laboratorium en livsnerv, närmast omöjlig att vara utan. I samstämmig kör hävdar de att de existerar tack vara labben och ser med oro på labbens dåliga ekonomi. Faktum är att KTHs labb går med förlust och att verksamheten måste börja avvecklas om inte staten skjuter till mer pengar mycket snart.

- Vårt företag hade varit omöjligt att starta utan KTH-labbet, säger Fredrik Hånell, vd på Phoxtal som utvecklar optiska chips för telekomområdet.

- Inom optoområdet som vi jobbar med tillhör KTHs miljö en av de fem starkaste i världen, skulle labbet försvinna nu skulle det vara mycket tufft för oss.

Transceivertillverkaren Optillion är ytterligare ett företag som vuxit upp på KTH. även Optillion har erfarenhet från alla tre högskolelabb, fast numera är det egentligen bara MC2 på Chalmers som företaget nyttjar för elektronstrålelitografi.

Istället har Optillion byggt upp ett eget halvledarlabb och utför numera processuppdrag åt både svenska och utländska företag.

- Visserligen är det inte vårt kärnområde, men verksamheten kommer säkerligen att växa eftersom vi i många fall har överkapacitet, kvalificerad personal och nyinköpt maskinpark, säger Kenneth Joelsson på Optillion.

Framtida fabrik i Norrköping

Ett annat intressant företag för svensk halvledarindustri, men som inte är med i översikten, är finska Okmetic. Företaget utvecklar kiselkarbidskivor som används för att exempelvis tillverka kraft-, högfrekvens- och optokomponenter.
Idag jobbar femton personer på Okmetic i Sverige, men förhoppningen är att ytterligare omkring hundra personer ska anställas inom en nära framtid. Planen är nämligen att företaget ska bygga en fabrik i Norrköping.

Planeringsarbetet är igång, även om byggansökan just fått avslag i Miljödomstolen.

- Investeringsbeslut har ännu inte blivit gjort, men möjligen är det klart mot slutet av året, säger Asko Vehanen, vd på Okmetic.

Anna Wennberg