- Vi satsar istället på att borra hål. En fördel är att man har en stabil preform att börja med och borrar där man vill, säger Walter Margulis, fiberexpert på Acreo.
En anledning till borrandet är att Acreo jobbat mycket med att tillverka fibrer som har elektroder parallellt med kärnan. Elektroderna gör att ljuset i kärnan kan kontrolleras med hjälp av ett elektriskt fält. Samtidigt måste hålen göras ganska stora för att smält metall ska kunna tryckas in i dem och bilda massiva elektroder. Acreo fyller även sina fibrer med andra material som får växelverka med ljuset i kärnan.
Grunden till dagens hålfibrer på Acreo lade Walter Margulis, Håkan Olsson och andra kollegor då de lekte med tanken att dra en fiber med hål från en färdig glasstav och sedan även dopa kärnan. Resultatet blev Penta, en fiber med fem hål och germaniumdopad kärna.
- Med en liknande fiber har Acreo lagt grunden till en fiberlaser med extremt hög verkningsgrad. I världsklass faktiskt, säger Walter Margulis, fiberexpert på Acreo.
Utvecklingen av fiberlasern sker hos en av Acreos samarbetspartners ute i Europa.
Principen för en fiberlaser är att man använder en billig pumplaser med dålig strålkvalitet men starkt ljus. Ut ur fiberlasern, som kan vara en till fyra meter lång, kommer en koherent fokuserbar ljusstråle. Eftersom strålen är diffraktionsbegränsad kan den fokuseras i en mycket liten punkt. Därmed kan den användas för att exempelvis löda, skära eller läsa optiska minnen med.
Läs även: Hål i fibern vallar ljuset
Anna Wennberg