JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Imego får godkänt

Forskningsinstitutet Imego är ett väl fungerande institut som på fem år nått internationell toppklass inom accelerometer- och gyroteknik. Det framkommer i en ny utredning, initierad av regeringen. Samtidigt konstateras att Imego bör byta ägare.
Imego
Imego i Göteborg startade sin verksamhet 1999, har 35 anställda och är ett aktiebolag, helägt av staten och sorterar under utbildningsdepartementet.

Imego har fått närmare 20 miljoner kronor per år i basstöd sedan år 2000. Dessutom har 100 miljoner kronor betalats i stöd för investeringar. För åren 1999 till 2003 har de externt fakturerade intäkterna uppgått till 55 miljoner kronor. I fjol uppgick den externa finansieringen till 38 procent av verksamhetens kostnader.
Imego är Sveriges enda institut som ligger under utbildningsdepartementet. Men det är något som bör ändras, hävdar utredningen. Dels pekar man på att dagens modell inte ger möjlighet till en nationellt samordnad institutionsstruktur i landet. Dels skulle ett ägarbyte göra det lättare för institutet att delta i nationella och internationella behovsmotiverade projekt. Något Imego inte har lyckats med i någon större utsträckning.

Förslaget är att knyta Imego närmare Chalmers, genom att göra högskolan till delägare. Statens holdingbolag Ireco vill man däremot se som majoritetsägare. Samtidigt föreslås att Imego får ett basanslag på runt 20 miljoner kronor per år under de närmaste fem åren.

Ireco håller just nu på att slå ihop alla forskningsinstitut i fyra storinstitut. Planen är att instituten inom IT och mikroelektronik, såsom Acreo, Sics, St Anna, Viktoria, Interaktiva institutet och kanske även Imego, ska läggas i en hatt.

Bolag utan visioner

- Visst behövs det en sammanhållen strategi för forskningsinstituten i Sverige. Det kräver däremot inte samma ägare, säger Bill Brox, vd för Imego.

- Jag kan inte se Ireco som en visionär och engagerad ägare. Deras strategi är att få ihop instituten i en klump och fördela dem på fyra blad.

Istället menar han att Sverige borde kunna hitta en modell för differentiering av institutsverksamheten. I Tyskland finns idag fem varianter. Att enbart skapa stora institut vingklipper systemet.

- Om din uppgift är att dra in statliga pengar och EU-pengar är det viktigt att vara stor. Ska man däremot jobba mot företag är det viktigast att vara tydlig och skapa ett varumärke som företagen förstår, säger Bill Brox.

En tanke han har är att skapa branschforskningsinstitut som ligger under näringsdepartementet. Dessa skulle följa den modell man nu är på väg att anamma för alla svenska institut och deras uppgift blir att försöka lösa dagens problem åt industrin.

Som ett komplement skapas universitetsforskningsinstitut, som ligger under utbildningsdepartementet och har tajta band till högskolan. Deras uppgift blir då att försöka få ut högskolans forskningsresultat.

- Jag kan tänka mig fem-sex sådana institut där exempelvis vi är knutna till Chalmers, Acreo till KTH och ett nytt institut är knutet till Ångströmlabbet i Uppsala.

- Chalmers skulle bli en visionär och engagerad ägare och jag tror att Chalmers skulle kunna ha väldig nytta av oss genom att vi exploaterar deras forskning, säger Bill Brox.

Anna Wennberg

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)