Elektroniktidningen frågar sig vad EU-direktiv kallat RoHS – som syftar till att begränsa vissa tungmetaller och flamskyddsmedel i elektronik – egentligen har lett till i Sverige sedan det började gälla i medlemsstaterna den 1 juli år 2006. Här i landet är det Kemikalieinspektionen som har i uppgift att kontrollera att de produkter som säljs följer RoHS-direktivet.

Kemikalieinspektionen började sin kontrollverksamhet år 2008 och har fram till i fjol hunnit testa 466 produkter – de flesta utvalda av Elsäkerhetsverket som handplockat misstänkt hemelektronik och en del elektriska leksaker som ingått i större leksaksprojekt. Av de testade produkterna har det visat sig att 107 inte uppfyller lagkraven i RoHS, varav 61 leksaker och allt övrigt hemelektronik.

– Om importören eller tillverkaren av en vara som inte uppfyller kraven finns i Sverige är vi skyldig att göra en polisanmälan. Kommer det ansvariga företaget från ett annat EU-land kontaktar vi myndigheten i det landet. Vi har ett EU-samarbete och kontaktuppgifter till myndigheter i flera länder, men inte alla, säger Mariana Pilenvik, inspektör på Kemikalieinspektionen (Kemi).

Resultatet som Elektroniktidningen fått fram är att Kemi hittills gjort 49 åtalsanmälningar gällande RoHS.

Att det inte blivit fler beror dels på att importören eller tillverkare bakom en vara inte finns i Sverige. Dels på att det är företag och inte produkter som anmäls. Det kan alltså vara flera produkter på en anmälan.

Och här kommer det intressanta:

• av de 49 anmälningarna är det hittills enbart åtta som lett till ett strafföreläggande med företagsbot – ett är dessutom inte godkänt ännu. Vanlige handlar det om böter på mellan 25 000 och 375 000 kronor.

• av de resterande 41 åtalsanmälningarna pågår förundersökning i tio fall, medan de övriga 31 anmälningarna har lett till att förundersökning inte har inletts eller lagts ner. När en förundersökning läggs ned hänvisas ofta till 23 kapitlet 4 § andra stycket rättegångsbalken. När den inte inleds hänvisas ofta till 23 kapitlet 1 § första stycket rättegångsbalken.

Man frågar sig om resultatet är rimligt. Ska fem år av selektivt testande resultera i så lite som att åtta åtalsanmälningar leder till böter?

– Om det är rimligt – det är inte en lätt fråga, säger chefsåklagare Mats Palm på en direkt fråga från Elektroniktidningen.

Samtidigt menar han att åtta av 49 anmälningar ligger i linje med rättssystemet.

– Om man tittar på samtliga miljöbrott som begås i Sverige så är det i snitt mellan 18 och 23 procent som lagförs, så detta resultat ligger i linje med övriga miljöbrott och kan ses som straffrättsligt rimligt.

Samtidigt satt Mats Palm så sent som i maj ner tillsammans med bland annat ansvariga enhetschefer från Kemi och beslutade om en ändrad åtalsproceduren i dessa ärenden.

Tidigare har Kemi skickat sina åtalsanmälningar till åklagare som sitter geografiskt i närheten av de åtalade företageten. Sedan beslutet i maj ska alla åtalsanmälningar gå via åklagare i Malmö, där Mats Palm är chefsåklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.

Förhoppningen är att förändringen ska ge en mer enhetlig bedömning över hela landet.

– Vi har bedömt att dessa ärenden är speciella och komplicerade. Därför har vi nu valt att några åklagare på varje enhet ska bli specialiserade på detta. De kan då diskutera med varandra, men alla åtal ska gå via en åklagare i Malmö som får huvudansvaret.

RoHS – kort för Restriction of Hazardous Substances – är ett EU-direktiv som begränsar användningen av bly, kvicksilver, kadmium, sexvärt krom, polybromerade bifenyler eller polybromerade difenyletrar elektriska och elektroniska produkter som säljs inom EU-marknaden. RoHS-direktivet trädde i kraft den 1 juli 2006. Sedan starten har olika produktkategorier och produkter varit undantagna direktivet. Direktivet utökas dock stegvis, till att omfatta fler produktgrupper. Från den 23 juli 2019 kommer RoHS-direktivet att omfatta all elektrisk och elektronisk utrustning, om den inte klart uttalat är undantagen.

Att förändringen kommer att leda till snabbare avslut är han dock tveksam till.

– Förändringen gör vi för att få en mer enhetlig bedömning. Däremot uppdrar vi åt polisen att göra förhör. Det är en avvägning på polisnivå, men på många polisdistrikt i landet säger man sig inte ha tillräckliga resurser för detta. Åklagarna kan bara påminna poliserna enligt vissa rutiner.

Mot bakgrund av detta kan man fråga sig varför Sverige valt att implementera RoHS-direktivet under miljöbalken, som kräver ett straffrättsligt förfarande.

Från EU finns inte något sådant krav. Det som gäller för RoHS-direktivet är att ”Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelser av nationella bestämmelser som antas till följd av detta direktiv och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. Dessa sanktioner ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.”

– Det är samma sanktioner som gäller för de allra flesta EU-direktiv, förklarar Johan Fallenius på rättssekretariatet på Miljödepartementet.

Det är alltså en avvägning på nationell politisk nivå huruvida sanktionerna ska vara straffrättsliga eller administrativa.

– Är det straffrättsligt blir det komplicerat och det ska det vara, konstaterar Mats Palm.

Den svenska implementationen av RoHS-direktivet är något som branschorganisationen Svensk Elektronik, med ordförande Maria Månsson i spetsen, inte uppskattar.

– Jag skulle önska att man hade samma typ av lagstiftning när det gäller RoHS som EMC. Där är det norm att ett företag som inte uppfyller kraven får tillbaka sin produkt för att göra om och göra rätt. Det är inte ett brott om man gjort allt man kan, men inte uppfyller kraven.

Ett bättre scenario i Maria Månssons ögon vore att lägga resurser på att informera företag i hur de uppfyller reglerna och att kontrollera att de verkligen görs.

– I Sverige har vi många företag som lägger mycket arbete på att följa regler och man vill ju att det ska löna sig. Vi vill inte att dessa företag blir utkonkurrerade av dem som inte uppfyller lagkraven, säger hon.

En genomtänkt och väl genomförd marknadskontroll som är konkurrensneutral, är således ett uttalat önskemål.

– Men det känns inte som att vi är på väg dit. RoHS-direktivet går under miljöbalken, därmed måste åklagare dras in vid en anmälan, konstaterar Maria Månsson.

Läs även: Kemi har börjat kontrollera mera