About / Advertise
Norska Freyrs första gigafabrik kommer att leverera battericeller enbart till batterienergilager, inte fordon, under sin första 4–5 år. Det gissar bolagets vd Tom Jensen.
Den första orsaken är att bolagets två första stora beställningar helt enkelt har gällt den tillämpningen.
Men även på sikt kan Freyr tänka sig att hälften av produktionen från bolaget år 2030 kan komma att gå till energilager.
Eller kanske alltihop. År 2028 ska Freyr ha en årsproduktion på 83 GWh i åtta gigafabriker i storlekar på 8, 11 och 16 GWh.
Uppfattningen i branschen har länge varit att den klart största efterfrågan på litiumjonbatterier kommer att komma från fordon. Men det hörs röster som ifrågasätter detta. En av dem tillhör Tom Jensen.
– Vi tror att energilagermarknaden växer mycket snabbare och kommer att bli mycket större än de flesta tror. Vi skulle mycket väl kunna dedikera hela vår produktionskapacitet till energilager, om vi ville.
Framtiden är dock oklar och Freyr är flexibelt. Det kommer förfrågningar till bolaget även från aktörer inom mobilitet och elfordon.
– De exakta andelarna av produktionskapaciteten kommer att vara en funktion av många olika pågående diskussioner. Men med den teknik som vi har är vi väl positionerade för ESS, så vi kommer självklart att försöka ta så mycket av den kakan som bara möjligt.
Den LFP-litiumjonbatteriteknik som Frey licenserat från amerikanska 24M ska vara extra konkurrenskraftig för energilager på grund av att den tål många laddcykler. LFP har lägre energidensitet, men det är mindre viktigt i energilager.
Freyrs huvudsysselsättning är att tillverka battericeller. Men tillsammans med en av sina kunder kommer Freyr även att tillverka kompletta batterilager i containrar.
