DSP-familj siktar på kommunikation

Den är snabb. Den är effektsnål. Den är billig. Så presenterar Lucent sin DSP16000-serie, mer känd under arbetsnamnet Sabre.

(London, Elektroniktidningen)

Kretstillverkaren Lucents nya DSP16000-kärna är hårt nischad mot kommunikation. Familjens första medlem DSP16210 har skräddarsytts för basstationer. Nästa krets blir en lågeffektsvariant som siktar på trådlösa telefoner.

Hur uppfyller då Lucent sina löften om höga hastigheter, lågt pris, låg effektförbrukning och inte minst korta ledtider?

Hastighet skall garanteras av den parallella arkitekturen. Den nya kärnan har dubbla16-gånger-16-bitars MAC-enheter kopplade till en bank på åtta 40-bitars ackumulatorer samt dubbla 32-bitars adressenheter.

Kretsfamiljen stöder blandad 16- och 32-bitars instruktionsuppsättning, vilket sägs ge hög prestanda trots att kodstorleken kan hållas liten. Och liten kod är ett måste när det gäller att pressa priset - minnet står nämligen för lejonparten av kiselkostnaden. På kislet sitter även inbyggt RAM som minskar behovet av externt minne, vilket också spara pengar.

Verktyg som sparar tid

Effekten hålls låg bland annat av den låga matningsspänningen - 2,7 V - samt av smart konstruerade multiplicerare. Slutligen korta ledtider som förklaras med verktygsstödet.

Förutom det sedvanliga stödet för avlusning av kod och optimering finns mer avancerade funktioner.

Lucent erbjuder exempelvis felsökning på arkitekturnivå. Programmeraren betraktar då ett schema av arkitekturen och stegar igenom DSP-koden för att se hur data förflyttas i arkitekturen. På så vis kan man upptäcka flaskhalsar eller outnyttjade områden som kan optimeras bättre.

För att underlätta integrationen mellan program- och maskinvara erbjuder Lucent även en modell av DSP-kärnan som kan kopplas till en hårdvarusimulator på krets eller kortnivå.

En ovanlig sak vid lanseringen är att Lucent inte skryter om hur många Mips nykomlingen erbjuder, alltså hur många miljoner instruktioner kretsen klarar i sekunden. Istället använder företaget något de kallar en tillämpningskub, en kub med antalet mA/funktion, Mips/funktion och kodstorlek/ funktion på de tre axlarna. Ju mindre kub desto bättre är kretsen. En något krånglig måttstock kanske, men onekligen mer rättvis är att enbart tala om Mips. En instruktion, och därmed även en Mips, definieras ju olika av olika leverantörer.

Charlotta von Schultz