Svenska IVP var först i världen med CMOS-sensor

Hos IVP, Integrated Vision Products, i Linköping utvecklar man egna CMOS-sensorer. Just nu står nästa sensorgeneration i labbet och snurrar
.

- Vi var faktiskt först i världen med att ta fram bildsensorer i CMOS-teknik, säger Anders Murhed, säljchef på IVP.

IVPs affärside är att utveckla och sälja smarta kameror för industribruk; kameror som exempelvis kan användas för profilmätning, träavsyning eller inspektion av elektronik inom industrin.

- Kärnan i våra system är de egenutvecklade smarta CMOS-sensorerna. Just nu testar vi vår nya sensorkrets i labbet. Den skall vara klar för volymtillverkning i juni, säger Anders Murhed.

Det speciella med IVPs sensorkretsar är att man lyckats samla alla bildbehandlingsfunktioner på ett och samma chips. Där finns - förutom själva sensormatrisen - även AD-omvandling och processorkraft. Inget annat företag i världen tillverkar liknade system med smarta sensorer för kommersiellt bruk, hävdar IVP.

Analys direkt på chipset

- All bildanalys handlar om att reducera data så långt det går. Fördelen med vår teknik är att reduceringen kan göras direkt på chipset av den interna processorn.

- Klassisk bildbehandling, exempelvis en CCD-sensor kopplad till en pc, kan konkurrera med vårt system i vissa tillämpningar men inte då det skall gå riktigt snabbt så som vid tredimensionella mätningar, säger Anders Murhed.

Sensorkretsen som i dagsläget testas på labbet är tillverkad hos österrikiska AMS i en 0,8 μm-process. Själva sensorarean består av 512 x 512 bildpunkter där varje punkt är 18 μm i kvadrat. Det kan jämföras med företagets hittills största sensormatris som är tillverkad i 1,2 μm och innehåller 256 x 256 bildpunkter med sidan 32 μm.

- En fördel med krympt processgeometri är att en större del av bildpunkten används för ljusinsamling. Samtidigt får man högre upplösning då pixelstorleken minskar, säger Johan Melander, konstruktör på IVP.

Varje bildpunkt i matrisen består nämligen av ett ljuskänsligt element och två transistorer. Och när processgeometrierna minskar är det i första hand transistorernas storlek som krymper. Ytterligare en fördel är att arean som den integrerade kringlogiken upptar kommer att minska rejält.

I dagens kretsar upptar enbart processorn närmare 50 procent av chipsets yta.

Samtidig som processgeometrierna minskar blir också den aktiva pixeltekniken mer intressant (se artikel intill).

- Vi sneglar på aktiv pixelteknik och har gjort lite tester inom området. Tekniken kan vara intressant för att få upp ljuskänsligheten hos sensorn, men än så länge är den svåranvänd eftersom förstärkningen är olika i olika bildpunkter vilket påverkar mätresultatet, säger Anders Murhed.

AW