Trafikflyg testar GPS- navigering

I Nordeuropa skall luftfartsverken bygga upp ett nät för navigering och övervakning av trafikflyget med GPS-data från satelliter.

Den svenske uppfinnaren Håkan Lans har utvecklat systemet.

- På lång sikt kan det här systemet ersätta radarn inom flyget. Det säger Bo Redeborn, Luftfartsverket. Han är ledare för det omfattande EU-projektet Nean med deltagare från Danmark, Tyskland, England och Sverige.

Målet är att bygga upp ett sammanhängande demonstrationsnät av basstationer i Nordeuropa. Nätet kommer att täcka ett område från Frankfurt i söder, till Stockholm i norr. I hela detta område skall man kunna följa ett flygplans väg med hjälp av postionsdata från GPS.

Systemet bygger på att varje deltagare på nätet är försedd med en egen GPS- mottagare samt en sändare-mottagare som kan kommunicera med alla andra flygplan i omgivningen och med basstationen. Inom ett område, eller en cell, vet alla deltagare på nätet var de övriga befinner sig.

Plattform i Nordsjön
Upphandlingen av basstationer och terminaler till systemet pågår som bäst just nu. Uppskattningsvis kommer försöket att omfatta ett 50-tal system. 14 av dem är landbaserade basstationer. Övriga system är terminaler för flygplan. I Sverige placeras basstationer ut på flygplatserna i Arlanda, Bromma, Norrköping, Jönköping, Göteborg och Sturup.

Ytterligare åtta flygplatser i Danmark och Tyskland kommer att ha basstationer. Dessutom kommer en basstation att placeras på borrplattformen Thyra i Nordsjön

Minst två svenska företag utvecklar system för GPS-baserad flygnavigering. Det är Rymdbolaget och Transponder Tech, med Saab och Celsiuskoncernen, som största delägare.

Totalt kommer demonstrationsprojektet att kosta mer än 30 miljoner kronor. Projektet, som kallas Nean kommer att pågå fram till slutet av 1998. Deltagarna är svenska, danska, tyska och engelska luftfartsverken samt Lufthansa och SAS.

Alla till alla
Terminalerna på nätet kommunicerar med varandra alla till alla genom en metod som uppfunnits av svensken Håkan Lans. Deltagarna använder samma frekvens, 139,95 MHz.

Varje deltagare i en cell tilldelas en egen tidslucka. Då anger den sin identitet och sin position till alla andra deltagare. Systemet kan hantera omkring 200 flygplan i varje cell. Storleken på cellen är helt flexibel.

En viktig finess är att tilldelningen av tidsluckor är självorganiserande. Principen bygger på slumpvis fördelning av tidsluckor.

Ursprungligen kallades systemet för GP&C "Global Positioning and Communication". Det är den beteckningen som hittills använts av branschen.

EU föredrar däremot förkortningen ADS-B som står för "Automatic Dependent Surveillance - Broadcast".

Själva systemet är inte begränsat till flygtrafik. Det kan även användas för trafikövervakning såväl till havs som till lands. Redan idag använder Styrsöbolaget i Göteborg en marin version av systemet för övervakning av sin båttrafik.

Det finns andra konkurrerande metoder för att distribuera lägeskoordinater i GPS-baserade övervaknings- och navigationssystem. ADS-B är nu på väg att standardiseras inom Europa, vilket stärker systemets ställning.

Det var så sent som i juli som den europeiska telemyndigheten ETSI beslutade att lägga ett standardiseringsuppdrag för ADS-B.

Mats Udikas