- Det finns ett stort intresse för Bluetooth bland industriföretag.

Det säger Pelle Svensson, marknadschef på Connectblue, som utvecklar Bluetooth för industritillämpningar.

Problemet är bara att industrins kärlek till Bluetooth än så länge inte är besvarad. Industritillämpningar har ofta specifika krav som kräver skräddarsydda lösningar. Det kan röra sig om miljöer med kraftiga störningar, eller nät med många noder som måste kommunicera med varandra. Men att bygga sådana skräddarsydda lösningar med Bluetooth är inte att tänka på idag, det sätter de höga kostnaderna för kvalificering stopp för.

Ingen licensavgift
Bluetooth är på sätt och vis en ovanlig standard. Trots att den är fullproppad med patent behöver man inte betala någon licensavgift för dem. Det enda krav Bluetooth Special Interest Group, sammanslutningen av företag som ligger bakom standarden, ställer är garanterad interoperabilitet mellan olika bluetoothprodukter.

För att detta ska uppnås krävs två saker. Produkten måste testas så att den uppfyller bluetoothstandarden till punkt och pricka, kvalificeras på bluetoothspråk, av ett av Bluetooth SIG godkänt testföretag. Dessutom måste produkten listas som bluetoothprodukt hos Bluetooth SIG.

Bägge åtgärderna innebär en engångskostnad, men när produkterna är listade och kvalificerade kan de produceras i hur stora upplagor som helst utan ytterligare avgift.

Dyrt i små serier
Detta är gott och väl för mobiltelefoner och andra massprodukter. Men för industrilösningar som görs i högst ett par tusen exemplar vardera blir engångskostnaden väsentlig.

- Det är klart att har man Sverige och Norden som marknad måste man upp i volym, det är en tröskel. Men det har blivit bättre, för ett par år sedan var den tröskeln 5-10 gånger högre, säger Per Hammargren på designföretaget ICU, som varit med om att utveckla bluetoothlösningar till industrin.

- Det kostar 7 500 dollar att lista en ny bluetoothprodukt hos oss. Mindre om du är medlem, men då betalar du å andra sidan en medlemsavgift. Fast själva listningen är den mindre kostnaden, det är kvalificeringen som är den dyra posten, säger Anders Edlund, marknadschef på Bluetooth SIG.

Kvalificeringskostnaden kan variera kraftigt. Färdiga kretspaket och bluetoothmoduler är i regel förkvalificerade, och om du följer den föreslagna referenskonstruktionen behöver dessa delar inte omkvalificeras. Det är detta Per Hammargren talar om när han säger att tröskeln sjunkit.

Egen lösning dyrare
Men även en delkvalificering av en bluetoothkonstruktion som är halvfabrikat kan enligt uppgift gå på 200 000 kronor, inklusive testning för europeiska och amerikanska radioregulationer. Att bygga en egen bluetoothlösning från scratch är ännu dyrare.

- Det skulle kosta minst en halv miljon bara för kvalificeringen, men det är aldrig någon som gör det här i Sverige, säger Kent Skoglund på testföretaget Intertek Semko, som även utför bluetoothkvalificeringar.

Alla produkter med bluetoothfunktionalitet behöver inte kvalificeras och listas. Om du köper en bluetoothdongel till din bärbara dator behöver du självklart inte lämna in datorn för testning, och samma sak gäller om du hänger på dongeln på en svarv för att använda den som kabelersättare. Regeln är att slutprodukter inte behöver testas om. Men exakt vad som räknas som slutprodukt råder det delade meningar om.

- Jag kan bekräfta att reglerna inte är riktigt tydliga där. Om man har en låda som man sätter fast på utsidan av en maskin får man köpa den och använda den som man vill. Om du däremot har ett bluetoothkort för inbyggnad i maskinen är man ute i en gråzon. Det scenariot beskrivs inte i bluetooth-reglerna, hävdar Kent Skoglund.

Färdigkvalificerat inbyggnadskort
Connectblue har gjort just ett sådant inbyggnadskort, och Pelle Svensson anser att det är självklart att det kortet ska räknas som en färdigkvalificerad slutprodukt.

- Modulerna är färdiga att användas, och programmeringsgränssnittet mot kunden ligger på mycket högre nivå än vad bluetoothstandarden befattar sig med. Vi har samma modul både kapslad och som kort för inbyggnad, det är ingen funktionell skillnad mellan dem.

Han får medhåll av Anders Edlund på Bluetooth SIG.

- Om du gör en ny mobiltelefon som återanvänder bluetoothfunktionen från en tidigare modell behöver den nya telefonen inte omkvalificeras. Först om du lägger till profiler för andra användningsområden måste telefonen omkvalificeras. Bilar med inbyggt Bluetooth behöver inte heller listas separat, även om en del tillverkare valt att göra det ändå.

Löser inte allt
Färdiga moduler löser inte alla problem för de företag som har väldigt specifika krav. Oklarheterna och den eventuella extrakostnaden har lett till att en del företag konstruerat bluetoothlösningar för internt bruk utan att kvalificera dem.

- Det är inte legalt, om man använder Bluetooth ska produkten kvalificeras och listas, även om produkten inte ska säljas, slår Anders Edlund fast.

Han poängterar att Bluetooth SIG ändå har lyssnat på kritiken, och tagit den till sig.

- Vi arbetar intensivt med att förtydliga reglerna och håller på att se över kvalificeringsprogrammet för att förenkla för tillverkning i små serier. Men jag kan inte ge en direkt tidsplan för när vi kommer att vara klara.

Trots allt är alla som Elektroniktidningen talat med, från distributörer och utvecklare till testföretag, rörande eniga om att kraven på kvalificering är bra.

- Om inte alla bluetoothprodukter är kompatibla blir standarden meningslös. Därför tycker jag att det är bra med kvalificeringskraven, säger Per Hammargren på ICU.

Elias Nordling