Europa står inför ett stort frekvenskrig. EU-kommissionen föreslår att en tredjedel av de mest värdefulla radiofrekvenserna, cirka 1 GHz, ska säljas på auktion till hugade nätoperatörer.

Redan tilldelade frekvenser för mobilnät, tv-nät, radiobaserade bredbandsnät och radiolänkar ska in i den nya regleringsmodellen. Huvuddelen av de stora nätoperatörerna står därför inför förändringar.

Enligt förslaget, som går längre än USA vad gäller liberalisering, ska en helt ny marknadsbaserad ordning införas i Europa före 2010. Meningen är att översvämma Europa med attraktiva radiofrekvenser så att frekvenserna blir relativt billiga. En nätoperatör kan köpa frekvenser och till exempel bygga ut Wimaxnät. Ingen ska ensam kunna köpa så mycket frekvenser att marknaden blockeras.

Den nationella kontrollen försvinner för en stor del av frekvensbanden. Omfördelning av frekvenser hanteras via fri frekvenshandel.

Innan den nya ordningen är etablerad får vi en politiskt strid. Värden för många tusen miljarder kronor står på spel. Förslagets är EU-kommissionens mest omfattande någonsin inom teleområdet. Det presenterades 29 september och planen är att EU ska anta det nya regelverket år 2007.

Mäkitalo gillar förslaget

Östen Mäkitalo, en av Sveriges ledande radionätexperter, ser i grunden bara fördelar med förslaget.

- Jag tror att det är helt rätt. En GHz är tillräckligt för att tillgodose alla behov. Gör EU-länderna en GHz tillgängligt för flexibel användning så öppnar detta för stor expansion i Europa för radiokommunikation av alla slag, säger Östen Mäkitalo, tidigare på Teliasonera, idag gästprofessor inom mobil kommunikation vid KTH.

- Förslaget sätter både nätoperatörer och systemleverantörer i Europa under hård press. Det är därför stora delar av telekomindustrin i Europa tycks vara emot förslaget, säger han.

- Det är ett konservativt sätt att se på saken. När en viss utveckling ändå är på gång så är det mycket bättre att sätta sig i förarsätet än att försöka styra utvecklingen genom att hålla fast i bakre kofångaren. Ytterst handlar förslaget från EU-kommissionens om hela Europas konkurrenskraft, säger Östen Mäkitalo.

Elektroniktidningen har fångat upp stark kritik mot den föreslagna liberaliseringen. Tunga spelare i telekomindustrin varnar för att det går för långt och hotar Europas traditionella modell.

I dagsläget utpekas Frankrike, Tyskland och Finland som mest negativa medan Storbritannien, Nederländerna, Norge och Sverige tillhör det positiva lägret.

Finland vill behålla kontrollen

Finland är särskilt negativt till att ta bort den statliga kontrollen vid tillståndstilldelning och ersätta med auktioner.

- Finland hatar frekvensauktioner, säger Riku Ahola vid Finlands Trafikministerium.

- Idag finns ingen enighet i Europa om att ta bort den nationella kontrollen av frekvenserna. En annan viktig fråga är vilka frekvensband som ska omfattas av den nya ordningen, säger Eva Hildrum i norska samferdselsdepartemanget.

Den svenska regeringens position ligger nära kommissionen. Samma besked kommer från Post- och Telestyrelsen, PTS.

- Vi är positiva till att EU försöker harmonisera och införa en gemensam modell för upplåtelse av frekvenser i Europa, säger Catarina Wretman, PTS i Stockholm.

Den danska regeringens experter är mycket försiktiga och understryker att Danmark ännu inte tagit ställning. Danmark är inte ensamt - över 15 EU-länder har ännu inte tagit ställning.

Inom det närmaste halvåret väntas EU:s ministerråd (EU-ländernas regeringar) ge besked om hur majoriteten av EU-länderna vill behandla förslaget. Därefter kommer EU-kommissionen att utarbeta ett direktivförslag, alltså ett förslag till lag, som beräknas bli klart under 2006. Tidigast 2007 kommer Ministerrådet och Europaparlamentet att fatta beslut om den nya lagstiftningen.

Europas telekomindustri driver redan en klar linje. Mobiloperatörerna inom GSM Association förordar att frekvensbandet 2,5 GHz ska förbehållas 3G-standarden UMTS. Möjligen kan andra 3G-standarder få tillgång till frekvenser. Men huvuddelen av operatörerna vill att Wimax inte ska släppas in i detta frekvensband. Enstaka tunga nätoperatörer som BT och Vodafone är dock mer öppna gentemot Wimax.

AT&T, USA:s största långdistansoperatör, vill få tillgång till frekvenser för Wimax i 2,5 GHz-bandet för att bygga Wimaxnät i storstäder i Europa och ansluta dem till sitt globala långdistansnät. AT&T kan då via Wimax nå sina viktiga storföretagskunder direkt utan att hyra kapacitet av de lokala nätoperatörerna. AT&T har startat Wimaxprov i två stater i USA

3G blir billigare i tv-näten

Samtidigt går Europas 3G-operatörer på offensiven för att själva komma åt de värdefulla tv-frekvenserna i bandet 470 till 600 MHz. Organisationen UMTS Forum som organiserar 3G-operatörer har förslagit en sådan lösning för hela Europa. Tanken är att bygga yttäckande 3G-nät billigt, vilket blir möjligt om 3G-operatörerna får tillgång till dessa frekvenser. De kan därmed erbjuda både Internet och mobil-tv via UMTS-nät som får nationell täckning. Att bygga i dessa frekvensband kostar bara 25 procent av motsvarande nät i 2 GHz-bandet, en besparing på flera hundra miljarder kronor.

- Frekvenserna 470 till 600 MHz blir eventuellt fria efter att digital-tv tagits i bruk. Huruvida det händer blir klart 2006. Det är för tidigt att säga vilka teknologier som i så fall skulle tas i bruk där, säger Anne Tuulia Leino, ordförande i UMTS Forums frekvensgrupp, till Elektroniktidningen.

Statliga Teracom förlorar mest frekvenser av alla operatörer i Sverige om kommissionens förslag genomförs. Varken Teracom eller Teliasonera har i dagsläget några kommentarer.

Tabell: Möjliga frekvenser som kan auktioneras ut

47 - 65 MHz TV band I
174 - 223 MHz TV band III
470 - 862 MHz TV band IV/V
870 - 960 MHz Mobil radio, GSM900
1710 - 1785 MHz GSM1800
1805 - 1880 MHz GSM1800
1900 - 1980 MHz WCDMA
2010 - 2025 MHz WCDMA, Wlan
2110 - 2170 MHz WCDMA
2500 - 2690 MHz WCDMA, Wlan (ej tilldelat ännu)

EU-kommissionen har pekat ut 1064 MHz i tio frekvensband som möjliga för den nya typen av "flexibel reglering" - i klartext att de ska säljas till högstbjudande. Idag används dessa frekvenser till bland annat tv, mobiltelefoni och trådlöst bredband.