En rejäl omvälvning i frekvenspolitiken är nu under uppsegling. I framtiden bör inte statliga beslut styra vilka standarder som ska användas i radionäten, skriver svenska regeringen i IT-propositionen som kom i somras.

I stället blir det sannolikt nätoperatörerna som väljer vilken nätstandard som ska införas. Det innebär att Sverige är på väg att välja samma modell som USA redan tillämpar sedan många år. I USA är det nätoperatörerna som väljer vilken nätstandard som införs i mobilnäten, normalt efter frekvensauktioner där summorna kan vara höga.

Förslaget från den svenska regeringen blir sannolikt officiell svensk politik vid riksdagens beslut som tas i november, enligt planerna. Det kan leda till att även Sverige får frekvensauktioner som ger staten inkomster för många miljarder kronor.

Vill undvika inlåsningseffekter

Enligt regeringen kan statliga beslut om obligatoriska standarder leda till inlåsningseffekter och de kan förhindra att nya tekniker och tjänster snabbt kommer ut på marknaden.

Regeringens besked i IT-propositionen innebär en dramatisk omsvängning. Förslaget i IT-propositionen innebär att den europeiska politik som tidigare var högsta sanning inte längre gäller. Succén med GSM baserades på att en gemensam standard infördes i Europa stödd på statliga beslut. Så bör det inte gå till i framtiden, enligt den svenska regeringen.

Samtidigt förordar den svenska regeringen att frekvensband harmoniseras inom EU och hela CEPT som har över 40 medlemsländer i Europa.

Hur det hela ska fungera i detalj, vad den nya modellen innebär i praktiken och om det verkligen blir frekvensauktioner i stor skala i Sverige framgår inte av IT-propositionen. Elektroniktidningen har utan framgång försökt få ett svar av Näringsdepartementet.

"De factoharmonisering"

Däremot har PTS talesman Jonas Wessel gett ett antal viktiga svar om vilken utveckling vi kan vänta. Jonas Wessel väntar sig att nätoperatörerna köper frekvenser och sedan väljer att bygga ut nya nät baserade på gemensam standard. Det nya begreppet är "de factoharmonisering".

- Tidigare har CEPT rekommenderat att vissa frekvensband ska nyttjas för utpekade standarder, till exempel GSM för 900-bandet. EU har infört tvingande bestämmelser för medlemsländerna så att de är skyldiga att tilldela tillstånd efter samma modell, säger Jonas Wessel.

- I framtiden blir det sannolikt inte så. Vi kan istället vänta att de factoharmonisering tillämpas inom EU och CEPT-länderna, säger Wessel.

- Detta innebär att en grupp av mobilnätoperatörer i Europa kommer överens om att använda vissa frekvensband för till exempel 3G-standarden WCDMA. De köper frekvensband i ett antal viktiga länder på auktioner.

CEPT kan rekommendera

- Tillsammans är de en kritisk massa av operatörer som kan etablera yttäckande radionät för en stor del av befolkningen i EU. Andra operatörer hakar på och detta driver i sin tur fram utbyggnad av nät som täcker marknaden i alla EU-länder.

- Möjligen kan man tänka sig att CEPT gör rekommendationer om flera radionättekniker som kan användas i samma frekvensband.

Förändringen innebär att de statliga regleringsmyndigheterna inte längre beslutar om vilken radioteknik som ska användas i alla utpekade frekvensband.

- Det är en utveckling i denna riktning som vi nu kan vänta i Europa, säger Wessel.

Så ser pusslet ut när PTS beskriver vad som är att vänta. I många länder och bland företagen i branschen pågår diskussion i saken, enligt den information Elektroniktidningen fått från flera håll.

I Europa har dessutom dragkampen redan startat och vissa länder rör sig tydligt i den riktning som Jonas Wessel anger, bland annat Storbritannien. Ändringar i frekvenspolitiken kräver dock beslut i varje land och det återstår därför att se vad som blir minsta gemensamma nämnare för EU-länderna.

En tydlig fingervisning om läget är den öppna dragkamp som pågår sedan några månader om frekvensbandet i 2,5 GHz-området på totalt 190 MHz. Några länder accepterar att både 3G-standarden UMTS och nätstandarden Wimax får nyttja frekvenserna medan andra länder säger nej. Denna strid visar tydligt att det i Europa idag inte finns någon enighet om att överlåta till nätoperatörerna att välja nätstandard.

Tv-frekvenserna störst fråga

En ännu större fråga går mot avgörande 2006-2007. Då startar den riktigt stora striden. Det handlar om hur flera hundra MHz av mycket attraktiva frekvenser i tv-banden ska nyttjas i framtiden. Det börjar nu bli tydligt vilka nätstandarder som konkurrerar om dessa frekvensband.

- Det finns i grunden tre alternativ; mer tv, bättre tv (ur ett tekniskt perspektiv) eller andra tjänster. De viktigaste konkurrerande alternativen är i första hand en rad nät som erbjuder olika slag av tv-tjänster. Det gäller HD-tv, mobil-tv-standarden DVB-H, mobilnät som erbjuder tv-tjänster (WCDMA-nät med mobil-tv-standarden MBMS) och Wimax som erbjuder bredbandstjänster. Dessa alternativ kan vi identifiera idag, säger Jonas Wessel.Den spännande frågan är därför om vi går mot en ny enorm auktionsrunda i Europa där nätoperatörerna köper frekvenser för hundratals miljarder kronor. Europa rör sig nu i denna riktning.