About / Advertise
Under de tre mässdagarna på Elektronik/EP tillverkades lite drygt 300 kort med hundratusentals komponenter i den levande produktionslinan. Bara en bråkdel av korten hann testas men de preliminära resultaten visar att konceptet fungerade förvånansvärt bra.
– Det är oerhört imponerande att man kan köra hit ett stort antal maskiner på lördagen, köra igång produktionen på söndagen och kunna redovisa de första resultaten på måndagen, säger Bo Andersson från mönsterkortsleverantören Ncab när erfarenheterna summerades på mässans sista eftermiddag.– Jag kan bara instämma. Det är häpnadsväckande att man på så kort tid kan producera fungerande kretskort, säger Lars-Gunnar Klang som är produktionskonsult.
De två typer av kort som tillverkades hade fyra olika ytbehandlingar och sammanlagt användes tio olika lodpastor.
– Vi har inte sett några lödbarhetsproblem vilket är förvånande eftersom lödytor debatterats flitigt men jag tycker vi varit för snälla mot mönsterkorten. Vi borde ha åldrat dem, säger Bo Andersson.
Han får medhåll av Lars-Gunnar Klang.
– Att lodpastorna fungerade är inte så förvånande. Det brukar vara så när man är ute hos kund och provar. Det är en helt annan sak om man kör i flera veckor.
Trots allt har en det dykt upp en del fel och konstigheter. Tjockleken på guldskikten är en sådan sak.
– Vi har inte så här tjockt guld som man mätt. Vi har 0,05 mikrometer och inte 0,12 mikrometer. Man kan också se början till wicking i vissa viahål, säger Bo Andersson.
Wicking kan vara början till Caf som kan leda till delaminering av mönsterkortet. Andra fel som dykt up är inte så vanlig i normal produktion.
– Vi har hittat flip chip som ligger upp och ned, antagligen tappade. Den typen av fel åtgärdar man i produktionen, säger Lars-Gunnar Klang.
Ett annat fel är kontakton som monterats med pin-in–paste och där det är för lite lodpasta i hålet.
– Man kan förledas att tro att det inte var så bra men jag tror att man antagligen lagt kortet på en bricka utan att använda distanser och då har benen tryckts upp vid lödningen, säger Lars-Gunnar Klang.
Bara en bråkdel av korten testades i det labb som fanns på mässan men alla kort har sparats. De är märkta så att det ska gå att spåra vilken ytbehandling, vilken lodpasta, vilken stencil, deponeringsmetod och vilken lödmetod som användes.
– Det är min intention att skriva en rapport till alla som varit med om de resultat vi kom fram till, säger Lars Wallin som var projektledare.
Men det finns också planer på att testa en del av de kort man inte hann med på mässan. Vem som ska göra det och hur det ska bekostas är inte klart. På planeringsstadiet finns också en uppföljningsdag där slutsatserna ska presenteras och nagelfaras.
– Min förhoppning är att det ska ske före sommaren men inget är klart än, säger Lars Wallin.
