About / Advertise
Vi svenskar är duktiga på att samla in elskrot. I fjol lämnade vi in 159 000 ton men runt 12 000 ton hamnade bland hushållssoporna och bidrog till att sprida tungmetaller i luften och vattnet. Det visar en studie från El-Kretsen och Avfall Sverige.
Glödlampor, batterier, klockor, ficklampor och leksaker med elektronik. Där är bovarna i dramat. Dessa produkter innehåller ofta farliga tungmetaller och ska därför sorteras som elskrot. Istället hamnar de ofta med hushållssoporna.
– Det är allvarligt. Mycket av elavfallet innehåller fortfarande farliga tungmetaller, kvicksilver och kadmium. Om det bränns med hushållssoporna hamnar det i vattnet och luften som vi andas, säger Jessica Christiansen, rådgivare för elavfall på Avfall Sverige i ett pressmeddelande.
Organisationen Avfall Sverige, som samlar kommuner och företag som arbetar med återvinning, har analyserat 100 ton vanliga hushållssopor. Resultatet visar att 0,6 procent av soppåsarnas innehåll består av elavfall som borde ha lämnats i ett återvinningskärl. Om man räknar in allt elskrot som slängs i fel återvinningskärl innebär det att 12 000 ton elavfall, eller 1,3 kilo per person, varje år slängs på fel ställe.
– Alla små saker riskerar att hamna i soppåsen. Och många förbrukade apparater blir kvar hemma i någon låda. Det minskar också återvinningen och gör att man måste bryta nya metaller istället.
Varje år köper svenskarna tre miljoner nya mobiltelefoner, medan bara en tredjedel så många återvinns. För glödlampor är återvinningsgraden ännu lägre: bara en fjärdedel hamnar i återvinningen. 60 miljoner lampor hamnar bland de övriga soporna.
– Det måste bli mycket, mycket enklare att återvinna. Till exempel handlar det om att placera stationer nära bostäder och livsmedelsbutiker, säger Jessica Christiansen.
Rapporten ”Vart tar smått el-avfall från hushåll vägen? Studie av plockanalyser samt hushållens attityder och agerande” finns att ladda ner på www.avfallsverige.se
