About / Advertise
En forskargrupp vid Campus Norrköping har förankrat ledande plast till enskilda levande cellmembran. Det lägger grunden för att på sikt kunna behandla bland annat neurologiska sjukdomar med mycket hög precision.
Experimentet gjordes tillsammans med forskare vid Karolinska institutet och resultatet publiceras i tidskriften Science Advances.
– I och med att polymererna är mjuka och formbara samt kan transportera både elektricitet och joner är de att föredra framför konventionella elektroder, säger Chiara Musumeci, forskare vid LOE (Laboratoriet för organisk elektronik), vid Linköpings universitet.
Metallelektroder kan träffa rätt del av hjärnan men riskerar att skada hjärnvävnaden och orsaka inflammation eller ärrbildning.
Nästa steg skulle kunna bli att rikta in sig på enskilda celler och utforska hur deras funktionalitet och förmåga att förbli friska kan påverkas.
– Just nu är våra resultat ganska generella vilket är bra. Då kan vi i fortsättningen utforska vilka typer av sjukdomar den här metoden skulle vara lämplig för. Men det behövs mer forskning innan vi kan säga något med säkerhet, säger Alex Bersellini Farinotti, forskare vid Karolinska institutet.
Tidigare försök att förankra organisk elektronik till cellytor har gjorts. Men då med genetiskt modifierade celler som gör membranen mer mottagliga.
I den aktuella studien har forskarna inte använt genmodifierade celler och ändå lyckats få en tät koppling utan att påverka cellens övriga funktioner.
För att lyckas använde forskarna en tvåstegsprocess där först en förankringsmolekyl används för att skapa en fästpunkt i cellmembranet. I andra änden av molekylen finns en struktur där själva polymerelektroden kan fästa.
Nästa steg i forskningen är att dels att få en mer jämnt fördelad och stabil förankring över membranet, dels att se hur polymerkopplingen beter sig över tid.
– Vi har tagit ett stort steg framåt nu. Men vi kan inte säga med säkerhet att det kommer att fungera i levande vävnad. Det här är grundforskning där vi nu försöker fundera ut vägen framåt, säger Hanne Biesmans, doktorand vid LOE.
Studien finansierades av det Europeiska forskningsrådet ERC, Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt via den svenska regeringens strategiska satsning på forskning inom avancerade funktionella materiel, AFM, vid Linköpings universitet.
